Inlägget är skrivet under kategorin ✓ Recaps © BIEBSTOORY.BLOGG.SE
20 - Dear Beleza
Troyana på den svartvita bilden under <3
''Jag är med i laget - och det finns inget du kan göra.'' Quinn hade släppt taget om mig och stod nu med korsade armar i samma ställning som mig för att samtidigt stirra med en bitchig blick på henne.''Jaså? Vi får väl se, Holly.'' Vände hon sig om och gick.
''Det där gick ju hur jävla bra som helst!'' Slog Quinn ut med armarna.
''Jag kom in, thats the point.'' Log jag lyckligt. Jag var faktiskt, väldigt glad över att jag kom in även fast jag i början av dagen hade varit tveksam och inte ens velat gå på träningen. Men det visade sig att det gjorde nytta att gå ändå. Det ända negativa var att Chanel var en Cheerio. Det värsta var att hon var ledaren och hade större makt än oss alla i laget. Dåligt, speciellt för mig.
''Men du var grym.'' Log hon mjukt. Jag log generat och kramade henne mjukt innan vi delade på oss i korridoren. Där Justin och hans gäng brukade stå fanns ingen... Utan istället stod dom vid mitt skåp, men killen som var ledaren - Justin - syntes inte till någonstanns? Heller inte Cody eller Mathew.
''Hello Holly.'' Flinade Chace. ''Vad vill du Bieber?'' Himmlade jag med ögonen. Det kändes på något sätt konstig att säga Bieber till honom... Men dom var trots allt syskon och hade samma eftersom.
''Jag ser att du kommit med i Cheerleader laget.'' Flinade han snett och lutade sig mot skåpet jämte mitt.
''Förvånad?'' Mumlade jag medan jag stoppade in böcker och drog ut några andra. ''Faktiskt, så är jag det. Trodde inte du var den typen.''
''Det är mycket du inte vet om mig.'' Blinkade jag med det högra ögat innan jag smällde igen skåpet och gick därifrån. Men snabbt så hann han ikapp mig och la en arm runt min nacke för att sedan le nöjt på alla elever vi passerade.
''Vad är det du vill?'' Suckade jag samtidigt som jag stannade till för att möta hans blå lysande ögon. Det fick mig att tänka på mina blåa ögon, men vart hade dom tagit vägen? Mina ögon var bruna nu, hur kunde dom ändra så plötsligt? Fast och andra sidan... Hur kunde dom ändras överhuvudtaget? Med tanke på att Justin var en varg, även resten av killarna... Så förvånade det inte mig om mina ögon kunde byta färg då det inte var konstigt alls jämfört med vad killarna var och kunde göra.
''Får man inte hänga med sin syster utan någon anledning?'' Rynkade han pannan och såg lite pissed of vid detta lag.
''För det första, jag är inte din syster - och sedan när har du hängt med mig?'' Korsade jag armarna framför bröstet och väntade på ett fullt ärligt svar. Han blängde tyst på mig, ett långt tag tills han himmlade, suckade och gav upp sin tystnad.
''Ett - du är en del av oss nu och kan inte ändra på det, två - sedan idag och du kan fortfarande inte göra något åt saken.'' Sa han förklarande.
''Tänk så vill jag inte vara med er? Hu?'' Försökte jag.
''Vad är det du inte förstår, Holly? Sedan dagen du såg oss på festen så har du varit en del av vårat gäng, du är knuten till oss och är fast med oss... För evigt. Om inte du varit på fel plats, vid fel tidpunkt kanske du hade sluppt detta'' Sa han andfott och tittade upprört på mig innan han fortsatte,
''Det är dags att du inser att detta inte är en lek längre, detta är fullt allvar, det finns ingen chans att du slipper undan all fara som väntar bakom dörren. Wake up, Holly.'' Knäppte han med fingrarna framför mitt ansikte och fick mig att blinka till. Var det detta som fick mig att vakna till liv? Jag hade inte förstått - förrns idag - att det jag jätt mig in på inte var en lek. Jag hade själv valt det här... Och detta, var inte längre 'att leka med elden'. Detta var verkligheten - mitt liv som jag hade vilat i jävulens händer. Vad i helvete hade jag jätt mig in på?
''Justin skyddar mig...'' Gissade jag stammande. Han skrattade med en ironisk ton och skakade suckandes på huvudet.
''Lilla gumman, Justin kommer inte kunna skydda dig mot alla faror här i världen. Det finns saker som inte ens vi klarar av.'' Sa han med ett leende som jag inte kund tyda. Var leendet fake för att göra saken värre? Eller var det ett skämtsamt leende som skulle få det han säger att bli lättare att ta in?
''Välkommen till familjen.'' Blinkade han med ögat innan han med ett stelt ansiktsuttryck försvann ur min åsyn. Jag förstod inte riktigt vad det var han menade. Att det väntade fara? Skulle jag hamna i fara? Jag hade nästan - vid detta lag - tagit för givet att killarna tålde allt. Att dom kunde hantera allt och alla eftersom de inte är männskliga... Kanske hade jag fel? Antagligen då han själv hade sagt det väldigt tydligt, det finns saker som inte ens vi klarar av. Jag skakade dystert på huvudet och visste inte riktigt hur jag skulle reagera efter vad han hade sagt. Skulle man skratta? Gråta? Eller helt enkelt försöka leva vidare som om inget utav detta hänt? Jag tittade ner på min Cheer-uniform och tog ett djupt andetag. Jag har påbörjat något stort nu, ingen eller inget ska få förstöra detta... Inte ens Chace dystra ord som borrat sig in i mina tankar. Jag behövde få leva utan ångest, för åtminstone några sekunder.
''Så... Noel Won Diare, har bjudit ut mig! Igen!'' Fnittrade Troyana innan han tog en klunk av sitt citron vatten på flaska, som nu bara var hälften så full som den var för några få minuter sedan.
''Det... Är ju jätte bra!'' Log Quinn och gav henne två tummar upp. Noel Won Diare, en - såklart - kille från fotbollslaget. Alla Cheerios dejtar killar från fotbollslaget, förutom jag som nu har Justin - och Quinn som inte ännu är redo för att förhållande. Dont ask me why. Men han Noel är någon fransk typ, självklart en romantiker och flörtar stenhårt med Troyana. Dessutom så hade Troyana joinat mig på biologin, satt sig vid mitt bord och börjat prata med mig som om vi känt varandra hela livet. Hon hade en skön personlighet och jag nappade direkt efter en ny vän. Jag hade bara Quinn, så varför inte? Det bästa var att hon också var med i - Cheer - laget och var inte en utav de bitchiga då Chanel inte var ensam om att vara det i laget.
''Är du singel, Holly?'' Undrade Troyana plötsligt som fick mina ögon att spärra upp och alla tankar att blåsas bort.
''Nej, inte för tillfället.'' Log jag och fick tankarna om Justin. Vart höll han hus? Och varför skolkade han så ofta?
''Vem är dina snygga partner?'' Flinade hon och började kolla ut bland alla killar som proppade i sig hamburgare.
''Noah? Zed? Franko? Chace kanske?'' Började hon rabbla upp en massa namn. ''Nej, nej nej och absolut inte!'' Skakade jag förtvivlat på huvudet.
''Så vem är din prince charming?'' Suckade hon och gav upp. ''Jag tror du kommer flippa...'' Mumlade jag skrattandes.
''Testa.''
''Well... Justin.'' Sa jag tyst och tittade förväntansfullt på henne. ''Som i Bieber?'' Höjde hon ögonbrynen. Jag nickade långsamt och började knapra på moroterna som var blandat i min kyckling sallad.
''Du skojar va?'' Tjöt hon. ''Sa ju att du skulle flippa.'' Skakade jag övertygat på huvudet.
''Nej, nej! Men jag bara, liksom... Trodde inte han var din typ.'' Tryckte hon fram ett leende. ''Inte jag heller...'' Viskade jag.
Jag gick längst den långa vägen och tittade ner i asfallten. Efter lunchen var det matte sedan hade vi slutat. Men jag hittade varken Quinn eller Troyana. Eftersom Quinn skjutsat mig i morse så hade jag hoppats på att hon skulle skjutsa mig hem. Då trodde jag fel, hon var helt försvunnen och jag hittade henne inte någonstanns. Så jag gav upp och bestämde mig att gå hem. Nu är jag här, gåendes längst vägkanten medan fötterna värker. Jag var inte van att gå, även fast det inte var så jätte långt hem. Men det spelade ingen roll - jag var lat och fick skylla mig själv att min kropp var så svag. Efter några minuter, när jag plötsligt kunde skymta mitt område började jag känna mig iaktagen. Molnen täckte för solen och allting blev extra spännt och läskigt. Strax bakom mig gick en man, vilket skrämmde mig riktigt rejält. Mina ben ökade farten och i detta fall sket jag fullständigt i att fötterna värkte. Jag ville bort, hem och kunna låsa in mig bakom min trygga dör utan att känna den äckliga känslan något mer. Ju snabbade jag gick, desto snabbare gick mannen. Jag sneglade bak om upptäckte att hans blick var fast fokuserad på mig vilket fick mig att börja springa. Mina ben öka farten till max medan jag panikslaget kunde höra mina högljuda hjärtslag banka i bröstet. Andetagen blev snabbare och snabbare men allt lättade när jag kunde se den stora grinden till uppfarten och mitt hus. Jag tvärbromsade, slog in koden så båda öppnades i en lagom snabb fart innan jag rusade in och lättnad kunde sköllja över mig.
Även fast det nu gått en timma sedan jag blev jagad kunde jag inte undgå att oroa mig över vem det var? Eller varför någon sprang efter mig? Hade jag tappat något som fick honom att vilja ge tillbaks det till mig? Jag skakade långsamt på huvudet. Minst sannolikt, jag hade allt och saknade inget. För att komma på bättre tankar valde jag att börja på projektet vi fått igår, eller i förrigår? Jag minns inte riktigt. Bara de att det var ett projekt om barndom och olika familjemedlemar. Det passade inte mig bra med tanke på min minnesförlust från 12 års ålder. Mina föräldrar var inte hemma, Inte Izzy eller killarnna heller. Utan endast jag med mitt hopplösa tomma minne som förmodligen aldrig skulle bli bättre. Så jag hade gått upp till vinden där vi hade alla gamla saker. Böcker, bilder och massor av små bebiskläder. Jag satte mig ner vid en låda som endast innehöll böcker. Alla var gamla, bruna och halvt slitna. Jag drog upp en efter en, alla lika ointressanta... Tills jag slutligen drog upp den sista av dom alla som gjorde lådan alldeles tom. Den var brun med en text tryckt som framsida. Men jag kunde inte förstå vad som stod? Det var inte något språk jag kände igen. Jag öppnade försiktigt den och så plötsligt föll en ihopvikt pappersbit ut. Jag stirrade ett tag på den som låg platt på golvets trä skivor. Med nyfikna ögon tog jag upp den och vek upp sidorna för att i nästa sekund möta en kvinnas ansikte. Väldigt... Vacker med rosen röda kinder och långa stora öronhängen i guld. Hennes blick var låg och tittade på något nedanför henne. Något med hennes ansikte var bekant. Men vart har jag sätt henne innan? Jag placerade bilden på första sidan innan jag bläddrade till mitten och möttes av en kringlig handstil...
23 Maj år 1999.
Hennes hårsvallar hade lagt sig på hennes axlar och hennes vackra leende var klistrat på hennes läppar. Ingen kunde förstöra hennes ljuvliga dag. Kära Beleza, vad skulle jag göra utan dig? Och Khal, dig kan jag inte tänka mig en värld utan. Dom var mitt allt och ingen kunde ersätta dom. Idag hade det hänt henne igen, jag förstod att hon skulle bli som mig när hon blev större. Men jag förstod inte varför hon och hennes bror var dom utvalda? Varför? Varför just mina barn? Varför dom av alla? Jag var redo att riskera mitt liv för att få dom i säkerhet. Kanske var det bäst att stanna här ändå? Ingen skulle märka något, hoppas jag. Men jag vet att en dag så hittar han oss. Han kommer hitta dom och då är allt förlorat. Vad ska man göra när ens barn är i fara och allt man kan göra är att hoppas på att inget kommer hända dom? Fortsätta hoppas? Fortsätta att inte göra något? Men jag hade en plan... Den fanns där och den skulle användas en dag. Det visste jag, för han fanns där ute någonstanns och letade efter dom. Han letade efter oss och skulle hitta oss. Det var jag fast beslutet om. Men mitt humör och tänkade skulle inte få bryta ner hennes dag, jag skulle inte ta ut detta på henne. Jag höll masken och skulle få göra det länge till.
Confused? Vem är kvinnan? Vad är det hon skriver om? Vilka är barnen och vem är ''han''? Damm damm daaaamm!
Fråga: Uppdatera mig! Era favorit låtar just nu? Behöver låtförslag!!
Svar: Colors - Laleh, Human - Anton Ewald och alla Justins nya låtar ^^
Fick trotsallt ner något och blev nöjd så kommentera vad ni tycker!<3
Kommentarer
Jessica säger:
As bra kapitel! Fortfarande glad över att hon kom med i laget!
Svar: last soul on earth - Miriam brynt trot jag hon heter
So cold Ben cocks Justin's Nya
Ebba säger:
Jätte braa!
Svar: Här e några bra låtar timber- pitbull feat Kesha , trumpsta djuro remix- Contiez , albatraoz- albatraoz och recovery och all that matters av Justins nya låtar!
Anonym säger:
Gryyyym!!
Svar: All that matters, wake me up & they don't know about us
Anonym säger:
As bra!
Svar: the monster-rihanna&eminem, am i wrong-ENVY, hey brother-avicii, wake me up-avicii all that matters, recovery, heartbreaker av justins nya låtar
Svar:
Handling
Anonym säger:
As bra!
Svar: the monster-rihanna&eminem, am i wrong-ENVY, hey brother-avicii, wake me up-avicii all that matters, recovery, heartbreaker av justins nya låtar
Emelie säger:
grymt :)
Emelie säger:
grymt :)
Sofia säger:
Sååå sjuuuukt braaaaaaaa!!! Så jäkla spännande nuuuuu
Svar:
Handling
Engla säger:
Gaaalet bra ! Ja tror de va hennes mamma (:
Låtar, hm. Behöver nya själv men, fall down - will.i.am och Never say never - The Fray
Johanna!<3 säger:
Grymt bra! Jag gissar på att kvinnan och barnen är dom som Holly drömde om i ett av dom första kapitlena!:)<3
Svar: min favvo låt är Recovery! Jag älskar den och den är bara bäst!:)<3
Maria :* säger:
Jätte bra!
Anonym säger:
svar: 23- make will made it
,gas pedal-sage the gemini,
got 2 luv u- Alexis jordan
as bra låtar tycker jag!
as bra kap! <3
Anonym säger:
as bra
Anonym säger:
as bra
Anonym säger:
as bra
Anonym säger:
23- make will made it
gas pedal- sage the gemini
pour it up- Rihanna
de är as bra låtar tycker jag. lyssna gärna ! <3
jätte bra kap!
Anonym säger:
23- make will made it
Anonym säger:
yes, very confused men det är så sjukt bra, älskar din novell och vad håller Justin på med?? :O:)
Lisa säger:
Typ hennes mamma som skrev för Holly heter väll typ Holly Beleza Lightwood eller nåt sånt har dåligt minne ovh kommer inte ihåg efternamnet så bra men ja det tror jag☺️
One direction - story of My life 😊❤️
Vazira säger:
Skit bra kapitel älskar den
Recovery med Justin ofc och basstille med Pompeii
Zelma säger:
Så sjukt bra!
Svar: Keep your head up - Andy Grammer
👆 inte min favorit låt men den är verkligen bra!
Celebnovell säger:
Sjukt bra! ♥
Alla Justins låtar, 2 reasons - Trey songz, Just like them & Make you believe - Justin. :)
Svar:
Handling
Trackback
