Inlägget är skrivet under kategorin ✓ Recaps © BIEBSTOORY.BLOGG.SE

29 - My trust to him, its gone

Hon hade sin blick på oss. Och hon såg förstörd ut, lika förkrossad som Justin såg ut. Jag kollade på Justin och han kollade på den brunögda tjejen, som kollade tillbaks på honom. 

’’Justin… Vem är det?’’

 

Jag kollade oroligt på honom och sedan förde jag min blick mot tjejen igen, som vände sig om och gick därifrån med tårar som ville spruta ut. Återigen så fördes min blick mot Justin, han såg ut att vilja springa efter henne, åtminstone säga någonting som skulle få de faktum att hon blev hjärtkrossad, att ändras. Men det var för sent och hans kropp vägrade att göra någonting åt det. Så han lät blicken följa henne medan hon försökte värka oberörd. Men både jag och killarna såg mycket väl att det var något. Och Chace, som hade pekat på henne, bett Justin att kolla åt hennes håll, visste antagligen vad som pågick. Jag tvekar heller inte på att resten av de gjorde det. Jag blickade ner i golvet och kände hur jag långsamt blev besviken, den varm känslan som innan tagit plats och kärleken jag kände. Var plötsligt borta och hade ersätts av sorgsna oroliga tankar. Jag ville veta vad som pågick i hans huvud, jag ville veta vem hon var och vad hon betydde för honom. För jag visste, att hon inte var någon ny tjej för honom. De ansiktet var bekant för honom. Precis som hon kände igen honom.

’’Justin?’’ Mumlade jag och kollade upp mot honom. Hans blick var fortfarande ut mot det hållet hon hade gått mot. Hon hade försvunnit ur bådas synhåll snabbt, men han vägrade att släppa blicken, han vägrade att låta tankarna om henne, gå.

’’Vi ses efter skolan.’’ Viskade han, tryckte sina blöta läppar mot min kind och började snabbt springa efter henne. Jag pressade ihop läpparna och kände hur jag ville falla ihop. Han älskade henne, man såg det i hans blick. Hon hade betytt mycket för honom, en gång i tiden. Det gick inte att missta. Så som de kollade på varandra, det var så självklart.

’’Hey, Holly. Det är inget mellan dom.’’ La Cody sin hand på min axel då de hade sätt på mig hur jag kollade efter honom och hur mitt leende hade avtagit.

’’Var inte så säker på det, du såg hur de tittade på varandra.’’ Korsade jag mina armar framför bröstet samtidigt som jag mötte hans osäkra blick.

’’Du vet lika väl som jag, att han älskar henne och att jag… Är tröstpriset.’’ Pep jag till och försökte vara stark. Men tårarna brändes bakom ögonlocken och tvingade mig till att gå därifrån. De skulle inte få se mig gråta, de skulle inte få se mig sårbar. Men det värsta var att, det var ren sanning. Han älskar henne - och har aldrig älskat mig, för jag är ett fucking andrahandsval.

      

Jag började springa genom den långa korridoren fylld med elever som jag trängde mig förbi, knuffade och puttade undan för att kunna hinna ikapp Selena. Jag hade inte trott på det, när Vicky sagt att hon var här, i samma stad som mig. Jag struntade i det, vilket var ett stort misstag. Men hon hade rätt, Selena var här. Mitt framför näsan på mig. Hur fan kunde hon hamna här? Hon var här vid fel tidpunkt. Jag kysste Holly. Och hon såg det. Jag var fast i hennes blick, hon grät, jag kände skuldkänslorna byggas inom mig och hur det bara kändes fel i en sekund. Det var fel att visa detta framför Holly som jag mycket väl såg bli ledsen över hur vi såg på varandra. Jag fick mest skuldkänslor för det. Jävla skit, Justin! Vad gör hon här? Ser du inte vad hon gör med dig? Hon fick dig att springa efter henne, hon fick dig att lämna Holly, för att trösta den som minst förtjänar detta. Sa en arg röst inom mig. Fuck. Vad fan håller jag på med? Men det var försent när jag väl nått fram till henne.

’’Selena, vad i helvete gör du här?’’ Sa jag så irriterat jag kunde förmå mig att låta. Men min röst vek sig mitt i allt och fick det att låta osäkert.

’’Jag kom tillbaks, för din skull. Jag sa det i drömmen, du hörde vad jag sa… Och sedan är du otrogen!?’’ Tjöt hon med maskarna rinnandes för hennes kinder. Hon drog sin handflata mot sin kind och snyftade till.

’’Sedan du gick bort, så har allting mellan oss varit slut. Jag är inte otrogen, utan jag är så jävla trogen mot min flickvän att jag inte ens bryr mig att du kommit tillbaks!’’ Röt jag när hennes ansikte med hopbitna tänder.

’’Hur… Hur kan du?’’ Skakade hon gråtandes på huvudet. ’’Det är så fucking enkelt när du ljugit mig upp i ansiktet.’’ Morrade jag. Hela den känslan om att få henne tröstad, få henne att sluta gråta och omfamna henne, omsorgsfullt. Förtjänade hon inte efter några minuter av tänkande. Det var Holly som behövde mig, det var hon som behövde en kram, det var hon som förtjänade all min kärlek till 100 procent.

’’Din jävla idiot!’’ Skrek hon så allas blickar riktades mot oss. Jag skakade roande på huvudet och kände ett flin sprida sig på mina läppar.

’’Om du tror, att de på något sätt skulle hjälpa dig, eller ens stötta dig. Så har du så jävla fel. Jag äger skolan, jag har makten, jag bestämmer. Och du… Är en av de alla människorna som jag inte bryr mig ett skit om.’’ En hes ton, med en massa ord som fick henne ännu argare och ledsnare fick lyckan att sprida sig inom mig. Hämden är ljuv, hon ska inte få mig. Hon ska känna smärtan sprida sig, långsamt och plågsamt, i hjärtat. Hon ska få känna samma sak som jag gick igenom, i tre, fucking, år.

     

Mina fötter rörde sig långsamt ner för den långa backen, hela kroppen lutade sig bakåt för att inte tappa ballansen och trilla framåt. Jag lät blicken glida längs marken medan den sorgsna musiken spred sig i mina öron. Jag tryckte in den ena snäckan längre in i örat, då den höll på att trilla ur. Jag har undvikit Justin hela dagen, jag ville inte höra hans förklaring, för jag visste att det bara skulle bli en lögn som han tryckte upp i mitt ansikte. Tack och lov så var dagen slut, jag var på väg hem. Dock så hade Jace redan kört iväg med resten av mina syskon, utan mig. Så då fick jag gå hem, när jag minst behövde röra på mig. För varje steg jag tog kände jag hur smärtan högg mig i höften där jag hade blivit sparad av en utav killarna. Sedan gjorde egentligen hela kroppen ont, vad jag än gjorde. Jag såg min gata några meter framför mig, då ett leende spred sig på mina läppar. Äntligen. Men de glada leendet försvann med vinden, jag kände hur någon la sin hand på min axel och sakta vände mig om. Jag behövde inte fundera på vem det var.

’’Vad fan vill du mig!?’’ Tjöt jag upprört och puttade bort mannens arm. Han har förföljt mig, från skolan hit, sedan iakttagit mig flera gånger denna veckan. Det skrämde mig. För tänkt så var det ännu en utav Justins hotfulla fiender? Tänk så ville han också dödade mig, eller ha mig som hot för Justin? 

’’Jag vill bara prata mig dig.’’ Sa han lugnt. Jag höjde på ögonbrynen. ’’Då kan du göra som alla andra normala, ta kontakt med mig, istället för att stalka mig som ett freak.’’ Spottade jag irriterat. Han suckade högt och kollade ner i marken. Vad var det som var så viktigt? Han kände inte mig, jag kände inte honom. Så vad var det som var så viktigt att säga?

’’Snälla, bara låt mig vara.’’ Mumlade jag och började gå igen, snabbt och nervöst, inte säker om han skulle lyssna. Kanske skulle han fortsätta, eller hoppa på mig? Men inget utav det hände som tur var. Men det kändes så konstigt att han plötsligt dykt upp från ingenstans och börjat titta på mig, från långt håll. Sedan följt efter mig. Och slutligen försökt prata med mig? Mycket konstiga saker pågick just nu, jag behövde inte fler. Det är nog med kärleken som är slingrig som en orm. Snurrar sig runt hjärtat och vägrar släppa, det gör ont… Och när personen väl sviker än, slinter ormen och hjärtat krossas mellan ormens långa kropp. Jag steg in genom grinden och hörde den stängas bakom mig innan jag kunde gå mot dörren till huset. Jag hade ångrat mig, jag ville höra Justins lögnaktiga förklaring. Kanske det skulle vara sanning ändå? 

 

Jag drog upp min mobil ur de små pyjamas shortsen och rullade runt på mage i min alldeles för sköna säng. Jag klickade in på kontaktlista och scrollade ner tills jag såg Justins namn stå bland de alla andra namnen på ’J’. Jag tryckte tummen mot hans namn och öppnade meddelande.

To: Justin

’’Vi behöver prata.’’ 

Skrev jag kort och väntade otåligt på svar. Jag såg en grön bubbla poppa upp nedanför min gråa bubbla med de jag skrivit.

 

From: Justin

’’Har det hänt något babe?’’

 

To: Justin

’’Nja… Jo, det har det.’’

 

From: Justin

’’Behöver jag oroa mig?’’

 

To: Justin

’’Bara… Kom hit.’’

 

From: Justin

’’Im on my way Baby <3’’ 

Var det sista han skrev, med ett hjärta i slutet. En suck lämnade min läppar. Behöver jag oroa mig?  Ekade i mitt huvud. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga när han väl kommit. Men om han behövde oroa sig, kanske skulle han det. Jag visste inte vad som skulle hända efter detta. Om det visar sig att tjejen i skolan betyder något för honom, ska han oroa sig. Jag satte mig raklång upp i sängen och slängde benen över sängkanten, ställde mig upp och drog ner de korta vita linnet som nådde strax nedanför naveln. Med de blåa hårbandet runt min handled satte jag upp allt mitt hår i en hög tofs för att sedan höra hur min mobil surra till på sängen. Jag vände mig om och sträckte mig efter den. På den upplysta skärmen fanns ett oläst meddelande.

’’Jag står på balkongen’’ 

Jag vände mig om och fick syn på en svart figur på balkongen, med ryggen emot mig. Jag slängde mobilen på sängen igen och gick hastigt mot glasdörrarna, tog händerna om handtagen och öppnade de sakta. Han vände sig sakta om med ett snett leende. Han tog ett stort steg mot mig och drog sina armar om min kropp och omfamnade mig mjukt. Hans kalla kropp stod tryckt mot min kropp som endast hade några tunna kläder på. Jag drog mig loss ur hans grepp för att stänga dörrarna och sedan möta hans intensivas blick som rönkade min kropp, från topp till tå.

’’Justin, vi måste prata.’’ Mumlade jag och drog händerna om min kropp för att på något sätt få det lite varmare. Det var trots allt sent och temperaturen hade sjunkit rejält.

’’Prata då.’’ Ryckte han allvarligt på axlarna. ’’Kan du förklara för mig vem den nya tjejen är?’’ Frågade jag hastigt efter att han avslutade sin korta mening.

’’Vem då?’’ Rynkade han pannan. ’’Justin, sluta spela dum. Du vet vem jag menar.’’ Himlade jag irriterat på ögonen. Jag var inte på humör för skämt. Jag var inte på humör för någonting just nu, inte ens några kramar som skulle passa bra just nu i den kalla nattkylan.

’’Det är inget mellan oss.’’

’’Varför tittade ni så längtansfullt på varandra då, jag såg att det var något mellan er.’’

’’Jag kan inte berätta.’’ Skakade han på huvudet. Jag slog ner blicken i marken. Det var precis vad jag var rädd att han skulle säga. Han kunde inte, han kunde inte för att de hade en historia tillsammans. De hade en bakgrund tillsammans.

’’Justin om du vill att jag ska tro dig, så måste du säga sanningen.’’ Pep jag tårögt till och förde mitt huvud upp mot honom. Han mötte min smärtfulla blick men skakade bara på huvudet.

’’Det… Det är inte så enkelt.’’ Viskade han och la sin hand mot min kind. Jag stängde ögonen och kände hur de tårar som samlat sig i ögonen släppte taget och gled ner för min kind. Jag snyftade till och la min hand på hans hand, förde hans mot mina läppar och pressade dom mjukt mot hans fingrar. Jag släppte försiktigt taget om hans hand och backade ett steg från honom.

’’Då är det inte lätt för mig, att lita på dig… Jag har funderat över vad du sagt, kanske är det bäst om vi inte träffas något mer ändå.’’ Korsade jag armarna framför bröstet och kollade bort. Smärtan fanns inte längre i bröstkorgen, den hade försvunnit i samband med att mitt hjärta istället började värka. Det föll sakta, i krossade bitar.

’’Nej, Holly. Gör inte såhär mot mig.’’ Skakade han förtvivlat på huvudet och gick snabbt fram till mig för att försöka få in mig i en kram.

’’Snälla, gå.’’ Backade jag undan och vägrade att möta hans blick. ’’Holly… Jag ber dig, gö…-’’

’’Gå!’’ Höjde jag rösten, ’’Bara… Gå.’’ Viskade jag.


Drama! Vad tycker ni? Var det rätt av Justin att inte berätta? Och gjorde Holly rätt att göra slut?

Fråga: Snart är det premier för #BelieveMovie, vilka ska gå?

Mitt svar: JAAG! Ocf! Får bara se till att få några biljetter först ;) SÅ SPÄNND! Lav ju bejb!s

16 KOMMENTARER FÖR NÄSTA


Kommentarer
Ebba säger:

Jag tycker Holly ändå borde gett honom en chans att förklara.. Men förstår ändå att hon är sårad.

Svar: Hon gav honom en chans, men han lät inte henne få reda på sanningen :/<3
Handling

KOMMENTAR SKRIVEN:

Hanna säger:

Hur bra som helst! :)

Svar: <3
Handling

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

åhhh så bra

KOMMENTAR SKRIVEN:

celebnovell säger:

Sjukt bra. Älskar dramat haha - hoppas det håller ett tag. :P

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://celebnovell.blogg.se

Melissa säger:

Så braaaaa

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

Omg så bra kapitel fick tårar justin :( jag längtar efter nästa <3
Xxxx

KOMMENTAR SKRIVEN:

Michelle säger:

Jag gillar det :)

KOMMENTAR SKRIVEN:

Issa säger:

OMB sååå bra hoppas dem blir tsm igen

KOMMENTAR SKRIVEN:

Ariana säger:

JA! Det tycker jag det ger bara merrrrr drama !
Undra vem killen va ? Hmm :)
Svar: nej:(((

Men as bra iallafall❤😘

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

JA! Det tycker jag det ger bara merrrrr drama !
Undra vem killen va ? Hmm :)
Svar: nej:(((

Men as bra iallafall❤😘

KOMMENTAR SKRIVEN:

Janaaaaa säger:

Sjukt braaaaa!!!

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

Neeeej D: jag älskar dramat såååå mycket! Vill bara ha mer och mer :O men jag vill verkligen att de ska bli tillsammans igen <3

KOMMENTAR SKRIVEN:

ylva säger:

omg neeej ! hon gjorde rätt och att jag gillar drama hehe så det va juh bra på ett sätt o dåligt för att han inte talade sanning och så blev det så att hon va tvungen att göra slut :( <3

KOMMENTAR SKRIVEN:

Engla säger:

As bra !

KOMMENTAR SKRIVEN:

JEN..<3 säger:

SÅ JÄVLA BRA RENT UT SAGT!!!!! samma här om jag får biljetter är det klart jag går!

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://justinblogg.blogg.se

Emma säger:

Men nej! Dumpade hon honom?! 😵Shit, du är helt awesome! Bra att folk kommenterar nu :) puss!

KOMMENTAR SKRIVEN:

Emma säger:

Jaaaag ska!! Ska ta med alla mina vänner (de flesta är Directioners) och ska göra dem till beliebers :D

Svar: Hahaha! Alla kommer säkert avguda honom efter filmen xD

Handling

KOMMENTAR SKRIVEN:

Emma säger:

Jaaaag ska!! Ska ta med alla mina vänner (de flesta är Directioners) och ska göra dem till beliebers :D

KOMMENTAR SKRIVEN:

Emma säger:

Jaaaag ska!! Ska ta med alla mina vänner (de flesta är Directioners) och ska göra dem till beliebers :D

KOMMENTAR SKRIVEN:

Y säger:

Så sjukt bra! Har läst om novellen flera gånger för att jag vill ha in den i varenda liten detalj! Älskar hur du skriver och älskar handlingen. Sjukt bra kapitel. Längtar till nästa :)

KOMMENTAR SKRIVEN:

Emelie säger:

omg skit bra ! :)

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://emelajzaan.blogg.se

biebzstoory säger:

Nej nej please, de får inte göra slut </3 <3

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://Biebzstoory.blogg.se

Janaaaaa säger:

När kommer nästa? :)

Svar: Ikväll om jag hinner skriva klart det ❤️
Handling

KOMMENTAR SKRIVEN:




- Skriv ditt namn här:

- Skriv din e-post:

- Skriv din url här:

- Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback