Inlägget är skrivet under kategorin ✓ DID 2: Dark Night Rises © BIEBSTOORY.BLOGG.SE
5 - Maybe a second chance?
''Damon!'' Hörde jag en irriterad stämma ropa. Både jag och han vände oss om och fick syn på Justin en bit bort. Jag tittade länge på honom som sedan fastande med sin blick på mig men bara vände sig om och gick men arga bestämda steg.
''Kom hem till oss imorgon, det är viktigt.'' Och självklart stack han innan jag hann svara. Varför gör alla så!? Jag följde honom med blicken och fastande ännu en gång på Justin som började gå in bland all folk. Men innan han försvann helt, gav han mig en sista sorgsen blick...
''Gud, förlåt för det tog så lång tid!'' Tjöt Brook när han plötsligt dykit upp jämte mig med två drinkar i händerna.
''Jag träffade en kille på vägen, jag tror det var samma som jag träffade här om kvällen?'' Hon rynkade pannan och tittade fundersamt ner i sanden. Jag tittade känslolös på henne ett långt tag. Hon räckte fram det ena glaset mot mig och slog sig ner på sanden.
''Jag fick reda på att han hette Justin.'' Log hon nöjt. Jag nickade och stirrade med en tom blick ner i den blåa vettskan.
''Är det något fel?'' Undrade hon och vände sin förvirrade blick mot mig. Hon kanske märkt att jag blivit konstig så fort hon nämnde Justin?
''Känner du honom?'' Jag orkar inte ljuga. Inte för henne.
''Typ'' Ryckte jag på axlarna och mötte hennes intesiva blick. ''Seriöst, Summer!?'' Sa hon hypert.
''Ja, jag känner Justin.''
''Hur?'' Jo, aså jag var en agent och han var mitt uppdrag. Never att jag skulle säga det så. Jag tittade fundersamt ner i glaset igen och plötsligt slog det mig.
''En barndoms vän. Aså vi har inte bott här hela vårat liv.'' Det sista bara slank ur mig. Fan. Hur skulle jag förklara att vi råkade vara på samma ställe, i samma land samtidigt, om hon frågade? Att det var en ren slump var väll rätt så omöjligt.
''Lite creepy att ni är på samma ställe nu då'' Skrattade hon, inte ett dugg misstänksam. Jag kände hur lättnaden skälde över mig och för att inte se allt för konstig ut tryckte jag fram ett osäkert leende.
''Så, om du känner honom kan du väll ge honom mitt nummer?'' Hon tittade glatt på mig och förväntade sig ett ja. Jag tittade osäkert på henne.
''Vi har inte träffats på ett år.'' Och det stämmde. Det vore lite weird att gå fram till honom och ge honom Brooks nummer när vi både är ovänner och inte ett dugg sugna på att ens ge varandra en endaste blick. Men vad gör man inte för sina kompisar?
''Fine.'' Stönade jag. Hon log brett och räckte fram en liten lapp med hennes mobil nummer. Jag tittade ner på den och ställde mig sedan upp på fötter och gick mot folk massan där jag hoppades han var. Jag letade otåligt efter honom med min blick som granskade varenda lilla människa. Men jag kunde inte skymmta honom någonstans. Dem hade säkert gått. Då Justin ropade på Damon och sedan försvann. Men jag ville inte svika Brook som verkade stört kär i Justin. Så jag trängde mig in bland alla människor som dansade utan besvär. Min blick fortsatte leta efter honom. Men han kunde inte skymmtas någonstans. Jag suckade och vände mig hastig om då jag krockade med någon rätt så lång och muskulös. Jag tittade upp på personen och möttes av ett leende. Jag förväntade mig inte att hitta Justin som nu stod framför mig, verkligen inte en glad Justin. Förvånat tittade jag upp på honom utan att röra en muskel i kroppen men kunde inte låta bli att le då hans underbara leende smittade av sig. Men jag var fortfarande chockad över hur glad han plötsligt var då han gav mig en sorglig blick för ett tag sedan.
''Vi dansar'' Sa han plötsligt och drog mig ännu längre in bland all folk. Han började sakta röra på sig med ett brett flin. Jag stod där osäker på vad jag skulle göra. Dansa, eller kanske bara gå därifrån? Eller ett tredje alternativ, bara stå där osäker, som jag nu är. Han slutade dansa då han såg min osäkra blick bränna på honom. Precis då började en lugn låt. Nej nej nej nej. Hon flinade nöjt och drog mig närmre honom så våra magar var tryckta mot varandra. Även fast mitt hjärta slog i 180 av nervositet kände jag en gnutta pirr i magen. Jag kunde inget mer än att slingra mina armar runt hans hals och börja stirra in i hans hassel bruna ögon. Där vi stod, med armarna slingra runt varandra, kändes allting perfekt, hur mycket jag än ville neka det... Kunde jag inte. För allting var perfekt. Han var inte arg, jag kunde inte vara arg då allting var mitt fel. Till bråket, som gladligen är över. Han fuktade sina perfekta läppar och tittade frestat ner på mina. Nu kände jag paniken krypa upp för min ryggrad. Han fick inte kyssa mig. Där gick helt klart gränsen mot vad han fick och inte fick.
''Du är inte arg'' Sa jag nervöst i ett försök att stoppa det han höll på att göra. Han tittade återigen in i mina ögon och log mjukt mot mig.
''Varför skulle jag?'' Sa han i en lugn ton. Hur kunde han hantera detta så bra? Han som hade kort stubbin... Men är ändå så lugn nu. Jag fattade verkligen ingenting.
''Jag menar... Det som hände i bilen'' Viskade jag tyst. Hans varma mint andedräkt träffade mitt ansikte med en smäll. Jag svalde hårt och nöp mig själv i handen bakom hans nacke för att inte frästas av att kyssa honom.
''Summer, det är ditt val'' Han ryckte lätt på axlarna. Jag såg i hans ögon att mitt val var en besvikelse för honom. Så glad var han ändå inte.
''Jag kommer finnas vid din sida i vilket fall som helst.'' La han till. Jag log mjukt mot honom. Jag var inte helt övertygad. Men jag kanske skulle släppa det? Se honom som en kompis istället för Justin-som-fortfarande-har-känslor-för-mig.
''Tack'' Log jag och chockat nog kramade jag honom. Jag kunde höra hur han log innan han kramade mig tillbaks. Jag drog in hans underbara doft med näsan och borrade in mig i hans hals så han började skratta. Jag lutade mig tillbaka från honom och log generat.
Jag la mig ner och började garva åt det roliga Justin nyligen sagt. Jag har ingen aning om vad det är som händer med mig? Är det alkoholen som börjat verka? Eller är det bara så att jag har roligt? Han ställde sig upp skrattandes och räckte fram sina händer mot mig. Jag fortsatte skratta innan jag tillslut lugnat ner mig, greppat tag om hans händer och med hjälp av honom ställde jag mig upp. Automatiskt började våra ben röra sig mot parkeringen utan att vi tänkte på det. Snart så satt vi i Justins fisker karma och hade börjat köra därifrån. Det var tyst. Men konstigt nog en bekväm tystnad. Jag tittade ut genom fönstret och vände sedan min blick mot Justin som satt konsentrerad vid ratten.
''Jag är hungrig'' Sa jag plötsligt och väntade på hans reaktion. Jag förväntade mig att han skulle ge mig en konstig blick men istället nickade han,
''Jag med, är pizza okej?'' Sa han och vände sin blick mot mig. Jag nickade sakta och vände min blick ut mot fönstret igen. Klockan var 23:00. Men det hindrade inte min mage från att bli otroligt otålig med att få mat. Jag hade och andra sidan inte ätit någon kvällsmat då jag inte hade någon lust eller ork. Jag hade varken sätt Brook eller Jay under hela kvällen. Jay förvsann direkt i början medans jag och Brook höll ihop ett tag, tills jag stötte på Justin. Och vipps! Då var jag som fast. Jag hade ingen lust att gå tillbaks till Brook eller leta efter Jay. Han drog upp sin mobil och knappade in ett nummer innan han tryckte den mot örat. Det tog ett tag innan jag kunde höra en röst svara. Men rösten var otydlig, vilket gjorde så jag inte hörde något alls.
''Vi sticker hem, mm, vänner, jo det är vi... Imorgon? Ja, okej bra. Ses bro.'' Mummlade han innan han slutligen la på. Jag antog att det var någon av killarna han pratat med. Sedan knappade han in ett annat nummer som jag hoppades och antog var pizza budens nummer. Och tur nog så hade jag rätt.
''Ja, en hawaii och två cola. Mm... Ja, 15 minuter? Perfekt.'' Sedan la han på yttligare en gång. Jag slickade mig om läpparna och kände hur jag sakta med säkert blev otålig.
''Öppnar du dörren!'' Ropade Justin som stod i köket. Utan att svara gjorde jag som han sa och sprang mot hallen innan jag ryckte upp dörren. En ganska så ung kille tittade med ett leende på mig och räckte fram det vi beställt.
''Det blir 85 kronor, tack'' Log han vänligt. Jag lutade mig in en bit mot krokarna där Justins jacka hänge, jag rotade med handen i hans ena ficka och nappade slutligen åt mig hans plånbok som jag sedan drog ut en hundralapp ur.
''Varsågod.'' Log jag sött och räckte fram sedeln till honom. Han tog snabbt emot den och började leta fram växel, men jag stoppade honom.
''Nej, behåll du växeln.'' Han gav mig ett tacksamt leende innan han jag stängde dörren och började gå mot vardagsrummer där det var dukat för oss två. Jag ställde fram pizza kartongen och dem två flaskorna jag balanserat ovanpå kartongen på glas bordet och slog mig ner i soffan med ett trött stön. Strax efterår kom Justin gående mot mig och slog ner sig bredvid mig med ett leende. Det var verkligen jätte länge sedan jag såg honom le så mycket. Det var som om han läst mina tankar, att han inte vågade visa sin glada sida. Men tydligen gjorde han det. Han slog på tven och sedan började vi proppa i oss pizza slitsarna som dem skärt på plats. Jag öppnade cola burken och drack klunkade sakta i mig ungefär halva på en gång. Jag kände hur kolsyran brände i min hals vilket fick mig tårögd. Justin tog burken ur min hand och klunkade i sig det sista innan han ställde den tom på bordet med ett flin. Jag hade inte ork att kommentera det så jag, utan att ens tänka mig för, la mig ner med huvudet mot hans bröstkorg. Jag gespade stort och tittade trött på den stora plasma tven.
''Jag är trött'' Jag kände att jag bara använde sådana korta meningar som bara småttingar brukade göra. Men jag hade verkligen inte styrka att bygga på med fler ord. Han tryckte sina mjuka läppar mot mina panna och nickade långsamt.
''Ska vi lägga oss?'' Jag nickade med en gäspning och sakta, utan att plocka undan, började vi gå mot Justins rum som låg på övervåningen. Han hade sin arm slingrad runt min höft under hela resan till övervåningen som varade i några få sekunder innan jag utslaget slängde mig på den underbart mjuka sängen. Jag kände hur jag mjukt sjönk ner i madrassen och sedan hur någon la sig jämte mig. Jag slog upp mina trötta ögon och mötte Justins hassel bruna ögon. Han kanske ändå förkänar en andra channs. Vi kan vara vänner. Bara jag har honom nära mig, är allting perfekt.
''Vänner?'' Viskade jag sömntigt.
''Absolut, hjärtat.'' Sa han och pussade mig en sista gång på pannan innan jag föll i en djup dvala...
Det dröjde några dagar, sorry!♥ Men nu är den äntligen ute!♥ Har även kämpat med trailern till DNR i timmar nu! Och känner äntligen att jag blivit nöjd! Så här är den:
Puss, love you guys! Glöm inte det! KOMMENTERA nu om vad ni tyckte, bra eller dåligt att dem blivit vänner igen? Och vad tycks om trailern? (stör mig bara på den lilla texten i mitten av hela videon, suck) Puss puss!♥
Kommentarer
Thilda säger:
yes!!!! glad tjej här! :D, så glad att dom kan vara "vänner" men hoppas det händer mer grejer mellan dom som innebär att vara lite mer än bara vänner! :) Längtar till nästa :DDD jag tror att summer fortfarande har känslor för justin eller jag hoppas iallafall det! :D
Thilda säger:
yes!!!! glad tjej här! :D, så glad att dom kan vara "vänner" men hoppas det händer mer grejer mellan dom som innebär att vara lite mer än bara vänner! :) Längtar till nästa :DDD jag tror att summer fortfarande har känslor för justin eller jag hoppas iallafall det! :D
Tilde säger:
WOHOOO VAD BRA OCH TRAILEN VAR GRYM
Emelie säger:
Jäääätte bra! :)
Celebnovell säger:
Älskade kapitlet och trailen! Riktigt grymt! :)♥
Anonym säger:
Meeeeeer
Biebzstoory säger:
sjukt bra <3
Anonym säger:
Så bra kapitlet är och jag e skit glad att dem blev vänner men hoppas på att det blir mer intima saker mellan dem. Varför fungerar inte trailern?
Maria :* säger:
Jätte bra!
Jessica säger:
HUR FAN KAN MAN VARA SÅ JÄVLA BÄST SOM DUÄR?! Du gör en video, till novellen! Du är bara för bäst!!!
As bra kapitel! Sluta aldrig skorna för du är bäst!!
Svar:
Handling
Ebba säger:
Du skriver såå jävla bra!!.. Älskar novellen!.... Vill läsa din bok när den kommer ut;)..
EbbaO säger:
Sjukt bra! älskar din novell! och Trailen var också sjukt bra! denna novell är bara bäst! <333
Svar:
Handling
Trackback
