Inlägget är skrivet under kategorin ✓ Forever and Always © BIEBSTOORY.BLOGG.SE

Chapter 8. Threats, text messages and an anonymous person...

            
''så... vad vill ni hitta på? frågade Justin.
''Baka!!'' sa båda i kör. Jag och Justin tittade på varandra med ett stort leende och började små skratta.
''Okej! då bakar vi!'' sa Både jag och Justin. 
Justin har världens underbaraste små syskon. Han ska skratta sig lycklig. Och jag har världens underbaraste vän.....
 
 
Vi tog fram mjöl, ägg, mjölk och fler ingridienser för att baka en tårta. En tårta i massor av olika färger. Jazzy och Jazon satt på varsin stol och blandade vanilj krämen vi skulle ha. Runt efter en timme var tårtan klar. Jag tog lite vaniljkräm på mitt lång finger och kletade av det på Justins kind...
''du är lite kladdig där!'' sa jag och började skratta.
''Nu du!'' sa han argt. Men såklart på skämt. Han kollade på tårtan och sedan på mig och sedan på tårtan och ännu en gång på mig. Ett busigt flin spreds på hans leppar.
''Nej! Justin! Du gör det inte!'' sa jag. Jag visste precis vad han tänkte.
''oh jo! jag gör det!'' sa han och kupade sin näve innan han tog en stor kladdig tårtbit i handen. Jag kände hur ett litet leende spred sig på minna leppar innan jag började springa därifrån. Jag hörde hur han sprang efter mig skrattandes.
''Justin!!'' skrek jag medans jag fortsatte att springa ut till vardagsrummet. Jag slängde mig i soffan på rygg och tittade oroligt på honom. Oh boy! Kommer han seriöst göra det? Han satte sig med knäna på varsin sida utav mina höfter och höll fast mig så jag inte kunde springa därifrån eller sprattla med benen.
''Justin! nej!'' skrattade jag fram.
''Lola... jo!'' sa han snabbt innan han tryckte tårtbiten (eller klumpen) i mitt ansikte. Jag öppnade munnen för att skrika på honom när jag kände hur jag fick en massa mjöl på mig.
''oh! what?!'' sa Justin förvånat medans han försökte torka bort all mjöl från sig.
''haha! juju är vit!'' hörde jag en liten söt röst säga jämte oss. Jag vände blicken dit och fick syn på Jazzy hålla ett tomt mjölpaket och jämte stod Jaxon med ett flin.
''Busungar!'' sa jag och tog Jaxon i min famn och började kittla honom. Detsamma gjorde Justin med Jazzy. Deras söta skratta klingade i öronen. Ett stort nöjt leende spred sig på minna leppar.
 
Jag torkade mitt hår en sista gång med handduken och la den sedan i tvättkorgen. Jag smög ner för trappan för att inte väcka Jazzy och Jaxon. När jag väl var nere satte jag mig i soffan jämte Justin som satt och tittade på hockey. Jag satt där och tittade på tven med en tomm blick. Att titta på hockey var det tråkigaste jag visste. Att spela... Hm... kanske lite kul? Jag suckade utråkat och hoppades på att Justin skulle höra det. Men nej. Han var helt innen i matchen att han typ glömmt att jag satt här. 
''Ja! MÅL!!'' ropade han och stälde sig upp.
''Justin... snälla. Kan vi inte titta på något annan?'' frågade jag när han satte sig ner.
''jo visst!'' sa han änkelt. Jag todde han skulle typ be mig snällt att låta honom titta på hockey men nej. Tydligen inte. Han satte igång AFHV -america's funniest home videos-. Vi satt och skrattade så att vi fick ont i magen. Det var en härlig kännsla även fast jag därefter fick ont i magen.
''såg...såg...du han killen... som...'' skrattade jag fram men kunde inte avsluta för jag fick ett skrattanfall. Detsamma fick Justin. Vi la oss i soffan och skrattade.
''hallå? vi är hemma!'' hörde jag en röst säga och en dörr som smällde igen. Vi satte oss upp och försökte se allavrliga ut. Eller normala...
''Ehm... hej!'' sa jag för att bryta tystnaden som laggt sig i rummet.
''hej... har ni haft det kul?'' frågade Pattie.
''ja...'' sa jag och Justin i mun på varandra. Hon nickade med ett leende innan hon försvann ut i köket. Vi sjönk ner i soffan och tittade på varandra med ett flin.
 
Jag väcktes av ett starkt solljus. Jag kisade ett tag innan jag vant mig. Jag satte mig upp och sträckte på mig. När jag tittade mig omkring var jag inte i mitt rum. Jag tittade mig runt oroligt när jag kände att någon rörde sig jämte mig. Jag vände blicken mot den vita stora soffan och fick syn på Justin som låg och sov. Oron försvann strax därefter jag visste var jag var. Jag pustade lättat ut och lutade mig tillbaks.
''god morgon'' sa han och kisade.
''morning!'' sa jag med ett leende.
''hur mycket är klockan?'' frågade han medans han sträckte på sig. Jag sträckte mig efter min mobil som låg på det lilla vita bordet framför soffan. Jag klickade på skärmtänaren/släckaren. Mina ögon blev stora som bowling klot.
''Vad är det?'' sa han och tog min mobil ifrån mig och kollade.
''Justin! Klockan är halv elva! Vi är sena till skolan!'' nästan skrek jag.
''Chilla... okej? vi tar ledigt idag.'' sa han lungt med ett leende.
''Justin vi kan bara inte-'' sa jag och blev avbruten mitt i menningen.
''jo, det kan vi.'' sa han med ett flin. Jag suckade och fick ett stort leende.
''okej, visst!'' sa jag och gav upp....
 
                                                     Två månader senare (juni)
 
Jag tittade mig omkring och letade med blicken efter honom. När kommer han? Medans jag nu väntat ett tag så hade jag beställt en latte till både mig och han. Men hans var säkert sval vid detta lag.
                 
Jag smuttade lite på latten och fortsatte leta med blicken när jag äntligen fann honom en bit bort. Jag försökte få ögonkontakt med honom och lyckades tillslut. Jag vinkade hit honom med ett stort leende.
''hej! förlåt för det tog sådan tid! kom nyss från en intervju.'' ursäktade han sig medans han slog sig ner på den bruna gammla stolen som säkert är 50 år men värkar ännu hålla.
''Justin, Det är lungt!'' sa jag och log. ''jo! jag beställde en latte till dig... men den är nog kall nu'' sa jag och pekade på latten som stod framför honom.
''tack! äsch... det gör inget!'' sa han och tog några klunkar av den.
''så... hur gick det på intervjun?'' frågade jag och tog en klunk av latten/kaffet.
''bra! men det kom en massa frågor om oss... och ännu en gång var frågan: är ni ett par? och samma svar... igen: nej! vi är bara bästa vänner. kan dem aldrig ge sig?'' sa ha och slog ut med händerna.
''tydligen inte!'' sa jag med ett smile. Eftersom jag och Justin umgås hela tiden nu så tror alla att vi är ett par. Men nej. Så är det inte. Vi är vänner. Eller bästa vänner. Vi tillbringar all tid vi kan ha tillsammans. Justin har ju en massa intervjuer som är pågång och han håller på med ett till album som heter Believe Acoustic. Jag har ännu inte fått höra den men han har sakt att den är riktigt grym! Den är inte klar. Men en del låtar är klara. Alla Justins album och låtar är grymma! Så jag tror denna blir lika bra om inte bättre!
''Ska vi gå?'' frågade han och avbröt mitt dagdrömmande.
''Ehm... ja visst!'' sa jag och tog en sista klunk av latten innan vi gick ut ur Starbucks
                                     
Vi gick ur caffet och träffades av en varm och härlig vind. Solen sken något så extremt att det var omöjligt att titta utan att ha på sig solglasögon. Jag satte på mig mina Raybans och detsamma gjorde Justin. Min mobil började plinga till och vibrera så jag tryckte ner handen i fickan och drog smidigt upp mobilen. Jag låste upp mobilen och kollade vem jag fick medelandet ifrån. Okänt. Konstigt? Jag klickade fram medelenadet och läste den svarta lilla texten: ''Låt Justin vara ifred. Jag varnar dig!''. Jag fick en orolig kännsla i magen och tittade mig runt för att se om någon udda person stod där och smsade mig.
''vad är det?'' frågade Justin oroligt.
''öhm... nej! inget'' sa jag och tvingade fram ett leende. Han nickade bekymrat. Han var inte helt övertygad över mitt svar men lät det passera. Inte en channs att jag berättar det för Justin. Han kommer dra in polisen och nog med all pappzz som springer efter oss hela tiden. Det är bara en tids fråga innan han får reda på det. Förr eller senare kommer han få veta att jag blivit hotad. Hotad av en helt okänd person. Och detta smset från en okänd person var inte det första. Jag känner på mig att det inte är det sista heller.....
____________________________________________________________________________________________
 
Dundundun! Vad är det som händer? får Lola sms från en okänd (anonym) person?
Och detsutom är det hot! Vem är det? Kommer hon någonsin få reda på det?
 
Kommentera babes!♥♥♥
next cahpter om två dagar!
 

Kommentarer
Linn säger:

As grymm! spännande! snälla mer!

KOMMENTAR SKRIVEN:




- Skriv ditt namn här:

- Skriv din e-post:

- Skriv din url här:

- Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback