Inlägget är skrivet under kategorin ✓ Forever and Always © BIEBSTOORY.BLOGG.SE

Chapter 10. Like losing a sister...

''what?'' sa jag pafft.
Zarah... Min kusin kommer? Du skojar va! tänkte jag. Jag var inte direkt glad. Helt tvärtemot. Zarah är ingen person man kan lita på. Hon har gjort något jag aldrig kommer förlåta. Ett stort hål billdades i min mage. 
''jag menar...ehm... kul!'' sa jag med ett falskt leende. Denna shoppingturen kommer inte vara det minsta kul nu. Det ända jag kommer att tänka på är Zarah och när hon-...
''kommer du?'' avbröt mamma mig.
''ehm ja!'' sa jag snabbt och gick ut mot bilen. Jag längtade ju till sommarlovet... Men inte längre....
 
 
''Hon värkar ju snäll?'' sa Justin lite förvånad. Snäll är det sista hon någonsin kommer att vara. Så som jag beskrev henne, tyckte han att hon värkade trevlig och snäll men isånnafall har vi två helt olika uppfattningar! Hon värkar snäll i början ja... Men vänta bara sen.
''Okej! visst! tro vad du vill men hon är inte som du tror...'' sa jag med en suck och gav upp. Han får väl tro vad han vill. Att hon är snäll och rara, visst. Men när han väl får veta sanningen om henne kommer han ändra sin uppfattning på direkten. Men det är just det! Jag vill inte att han ska få veta sanningen... Det är hemskt och kanske lite pinsamt det hon gjort mot mig.
''äntligen gav du upp!'' sa han med en lättat suck. Jag vimlade med ett litet leende och lutade mig tillbaka i den mjuka dynan som var gjord utav läder. Vinden slog lätt mot mitt hår och solen sken starkt. Jag kunde inte släppa tanken om att Zarah skulle komma. Jag ville värkligen inte det. Absolut inte!
''Så... vad ska vi hitta på en söndag eftermiddag?'' frågade han medans han fipplade med sin mobil. Jag funderade en stund. Det var varmt och jag svettades något så otroligt.
''Ehm... kanske gå till stranden och bada och sola'' sa jag med ett brett leende.
''och så kan Chaz och Ryan hänga med om dem vill?'' la jag till. Ett brett leende bildades på Justins fylliga leppar.
''Låter som en bra ideé! jag ringer dem så kan du pack sålänge.'' sa han och tog upp mobilen för att sedan ringa dem. Jag nickade lätt och gick sedan mot mitt hus för att packa iordning badkläder. Jag sprang snabbt upp för trappan och in i mitt rum och slängde i en massa saker i min strand väska. Jag packade ner lite dricka och fika kan vi ju köpa därborta ifall vi vill ha. Jag drog på mig min blåa lila bikini och satte på mig 
 
En grå magtröja med text ''1980'' och ett par slitna shorts. Jag vred och vände på mig framför spegeln och log nöjt åt outfiten. Jag tog väskan i handen och joggade sedan ner för trappan och ut mot hallen när jag blev stoppad...
''Vart ska du?'' frågade mamma nyfiket.
''Till stranden med Justin, Chaz och Ryan'' sa jag och fortsatte ut till hallen och satte på mig mina sandaler.
''Jasså? har frågat om lov?'' frågade mamma ironiskt.
''Men ha-ha! sen när har jag frågat om lov för en sådan här sak?'' sa jag med ett stort leende.
''jag bara skojar, okej? klart du får! ha det så kul!'' sa hon med en vinkning. Jag log och vinkade tillbaks och smällde igen dörren bakom mig och gick sedan med rascka steg mot Justin. Jag knappade in koden för att öppnade stacketet och gick sedan in och låste efter mig. Jag gick runt huset för att se om han var kvar där vi satt innan och... Jepp! Där satt han med Chaz och Ryan om varsin sida om sig.
''Hey killar!'' ropade jag med en vinkning.
''Hey Lola!'' sa dem i kör.
''Redo för att bada?'' frågade jag med ett snett leende.
''Absolut!'' sa dem med ett flin.
 
Vi satt i Justins svarta -tak lösa- cab och sjöng med till Scream and Shout (will.iam feat brithney spears). Musiken dunkade i öronen och stora leende spred sig på våra leppar. Jag satt jämte Justin i framsätet och Chaz och Ryan satt i baksäterna. Justin parkerade bilen på den stora parkeringen och vi hoppade ur och rusade mot den stora stranden. Vi la våra handdukar på den varma sanden och la oss sedan ner. Jag drog av mig min gråa tröja och shortsen. Jag kände hur deras blickar brände på min kropp. En obehaglig kännsla kröp sakta upp för ryggraden.
''Ey! killar... sluta stirra!'' sa jag med ett flin.
''öhm... vah?'' sa dem generat. Justin flinade generat och vände sedan blicken åt ett annat håll.
''Så... vem hänger med och badar?'' frågade Justin. Chaz och Ryan satt med hörlurar och var fullt upp i deras lilla värld.
''jag!'' sa jag med ett smile. 
''Okej... sisten i är ett ruttet ägg!'' sa han och flög upp och på fötterna och rusade mot havet.
''EY! fusk ju!'' skrek jag och sprang mot havet jag också. Han stod i vattnet med armarna öppna för att fånga mig. Jag slängde mig i hans armar. Våra skratt klingade i öronen medans vattnet stänkte. Jag stod i hans famn. Han höll mig hårt och kollade mig i ögonen med ett brett leende.
''Justin? är det du?'' hörde jag en ljus röst säga. Jag vände blicken mot strandens slut och såg en tjej med brunt hår.
''Selena?'' sa Justin chockat. Mina ögon blev stora. Selena? Som i Selena Gomez? Jag klistrade på ett leende och slingrade mig ur Justins omfamning.
''Öh... det här är Lola... min bästa vän.'' sa han med ett smile.
''Åh... hej!'' sa hon med en vinkning. Vad det bara jag... Eller såg jag hur ilska speglades i hennes ögon.
''Ehm... jag går till killarna.'' sa jag till Justin. Han gav mig en lämna-mig-inte-här-med-henne blick. Jag bara fnissade och gick upp ur vattnet och gick mot killarna som satt och åt glass.
''Hey... ehm... jo! juste! Lol... din telefon ringde nyss'' sa Chaz.
''Hey! åh... tack!'' sa jag med ett smile. Jag satte mig på min handduk och tog fram min mobil. På displayen stod det ''Sophie''. Sohpie är en gammal kompis. Eller snararsakt bästa vän. När jag bodde i L.A för några år sen så var Sophie en utav mina bästa vänner. Då kände inte jag Aria, Emily eller Spencer. Jag klickade på ringa och tryckte mobilen mot örat. Tre signaler hördes sedan svarade hon med en ledsen ton.
''Hej... glad att du ringde tillbaks!'' sa hon. Hon lät inte alls glad. Någonting var fel. Det kände jag på mig.
''Vad har hänt, Sophie? Jag hör att det är något'' sa jag med en mjuk och snäll ton.
''Lola... T-Tamara... Hon...Hon...'' började hon men brast ut i gråt. Hon grät och grät och snyfftade ett par gånger.
''Snälla Sophie! Tamara vadå!'' sa jag oroligt.
''Tamara... Hon...H-hon är död!'' grät hon. För en sekund stannade allting runt om mig. Det ända jag såg var Justin som tittade på mig med en orolig blick. Jag kände hur tårarna sakta rann längs med kinderna. Paniken steg inom mig och ett stort hål bildades i mutt hjärta. Jag såg hur Justin bara lämnade Selena och joggade fram till mig som satt där helt förstelnad. Jag tog sakta bort mobilen från örat och i ren chock la jag bara på.
''Lola! vad har hänt?'' sa han oroligt. Jag kunde inte prata. Knappt tänka. Jag kände för varenda andetag jag tog ju tjockare kändes det i hallsen. Jag satt där stumm med blicken ut i tomma intet. Detta var inte sant! Det får inte vara sant! Tamara var som en syster för mig. Vi kände varandra sen vi var fem år gammla och nu är hon borta? Tårarna bara rann och rann och jag kunde inte sluta.
''Lola!'' ropade Justin och skakade på mig för att få någon reaktion.
''Justin... min...m-m-min... vän är död!'' viskade jag så knappast jag hörde men han värkade höra då han slöt sina armar runt min kropp.
''Lola... jag... jag beklagar!'' viskade han mot mitt blonda hår.
''Hon var min vän...'' viskade jag.
Jag slöt mina armar runt honom och släppte ut mina tårar så dem bara forsade ner för kinderna. Det känns som om jag förlorat en syster. Min ''syster'' som nu inte längre finns.....
____________________________________________________________________________________________
 
 Dramatiskt... Tamar är död :O? what? Tänk dig att förlora en vän som varit som en syster/bror för dig... sorligt.
 
Kram...♥
 
 

Kommentarer
Dorentina säger:

Super braaaaa!!!❤meer

KOMMENTAR SKRIVEN:




- Skriv ditt namn här:

- Skriv din e-post:

- Skriv din url här:

- Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback