''När du ändå är här, kan du hämta en panodil.'' Bad jag bestämt och snurrade ett halvt varv runt stolen så min blick var vänd mot dem stora fönsterna som visade en stor del av Mexico. Ur min byxficka drog jag upp en bild på Summer som nyligen var tagen. Hon och The Outlowers. Jag rev bort killarna så endast hon var kvar.
''Kolla... Josh, är inte det din dotter?'' Flinade jag innan jag höll fram bilden mot glaskuben där han befann sig, inlåst, strax jämte mig.
Jag stod och huttrade under den mörka himlen full med glimrande stjärnor. Förvirrad över allt jag fått reda på idag. Jag drog mina armar om min kropp och knep ihop med mina ögon. Jag kunde inte förklara hur jag kände mig just nu. Förvirrad, splittrad, orolig... Stum. Dem bästa orden jag kom på. Det jag inte förstod var varför jag inte går in, sätter mig ner, andas och lugnar ner mig. Men det var som om mina fötter klistrat sig fast i marken och hela min kropp var gjord av sten. Sedan Joseph kört iväg hade jag stått, på samma ställe i säkert en timme. Vad är det för fel på mig? Jag öppnade sakta mina ögon och mötte ett starkt sken som sakta närmade mig. Det var som två stora ögon. Men när jag väl förstått att det endast var en bil kunde jag slappna av en aning. Men det ändrade inte de faktum att min kropp var som sten. Ut ur bilen steg Justin. Med en oroligt förvirrad blick brännandes på mig.
''Summer? vad gör du här ute?'' Mumlade han chockat och började snabbt ta sig fram till mig innan han lindade sina armar runt min skakiga kropp.
''Hur länge har du varit här ute? Dina läppar är alldeles blåa och du skakar.'' Han backade någon centimeter för att sedan sätta sina händer på mina kinder och titta mig i ögonen.
''Är du okej?'' Frågan han ställer varje gång han möter min ledsna blick. Även frågan han ställer varje gång jag inte är okej eller inte mår bra. Denna gången kunde jag inte ljuga. Men jag skulle heller inte säga sanningen.
''Nej...'' Viskade jag med en tjock hals. Jag såg i hans ögon att han ville ha det motsatta svaret. Men han frågade, eller hur? Så han får ta smällen. Jag kunde se i bakgrunden hur killarna steg ur bilen och började gå mot huset medans vi stod kvar i kylan.
En varm kopp te värmde mina iskalla händer medans det tjocka vita dun täcket låg tätt om min kropp som fick mitt huttrande att sluta. Killarna hade varit allt för trötta för att orka titta på film så dem hade lagt sig strax efter dem kommit hem. Men Justin var så snäll och omtänksam att han inte ville lämna mig själv och valde att stanna uppe en stund till. För min skull. Jag stirrade med en tom blick ner i det rykande teet i den svarta koppen. Jag hade inte bett om te. Men ändå tackat ja när han frågat fastän jag inte var ett dugg sugen. Nu skulle jag bara känna mig dum om jag inte drack det. Han hade kämpat med att få det perfekt, ännu en gång för min skull. Så jag bet ihop och förde koppen mot mina läppar innan jag smuttade på de. Min tunga började brännas vilket gjorde så jag automatiskt bet på tungspetsen medans jag knep ihop med ögonen. I nästa sekund kunde jag känna hur Justin lyfte mig ur den svart fåtöljen, men höll mig kvar i hans famn, innan han slog sig ner med mig i hans knä. Jag förmådde mig att le, för att visa uppskattning för de han gör, även fast leendet inte tillhörde humöret jag var på nu.
''Känns det bättre?'' Undrade han och pussade min kind med sina mjuka läppar. Mentalt så skakade jag på huvudet. Men i verkligheten blev det en nickning. Det fick honom att le samtidigt som han greppade tag om fjärrkontrollen jämte sig innan han slog på teven. Jag var helt omedveten om vad det var vi kollade på. Jag hade varken intresse för programmet eller någon lust att överhuvudtaget glo på teve. Jag stirrade med en tom blick på den tunna skärmen medans mina ögonlock sakta men säkert blev tyngre. Jag började tänka på hans ord, känns det bättre? Från vad? Att jag frös? Att jag mådde fysiskt dåligt? Att jag helt enkelt inte bara mådde bra? Tankarna snurrade runt i mitt huvud. Och som vanligt hade jag inte ett endaste svar. Det störde mig som in i helvete. Jag behövde svar. Inte bara till de, utan till alla frågor som inte fått ett svar. Jag lät tankarna åka åt sidan för att göra ett försök att ge programmet en chans innan jag dissar de helt. En man kom inspringandes med en pistol i handen och kvinnan som satt vid köksbordet såg inte direkt förvånad ut, utan log mot honom, som om hon visste att detta var slutet för henne. Mannen höjde pistolen och riktade den mot hennes huvud. Hennes leende var fortfarande kvar. Jag fattade ingenting. Jag hade och andra sidan började kolla mitt i filmen. Jag var inte ett dugg intresserad över vad som kommer hända här next. Justin började leka med mitt hår, drog i mina små lockar och slingrar dem runt sitt fingret.
''Är du trött? Vill du lägga dig?'' Viskade han nära mitt öra. Jag rös till men skakade på huvudet. Att ligga i en trång liten fåtölj, i hans famn... Mysigare kunde det inte bli. Och nej, jag är inte ironisk.
Jag öppnade mina ögon och stängde dem efter någon sekund. Öppnade dem, tittade mig omkring och mötte en okänd omgivning. Jag tittade ner på vad jag låg på men kom snabbt på att jag hade somnat i vardagsrummet, med Justins huvud mot min mage. Jag log åt tanken av att vi somnat här. Att vi ens fick plats. Killarna hade antagligen inte vaknat, för det var alldeles tyst. Nästan lite ovanligt tyst. Jag var van vid höga röster och hesa skratter. Men just idag hade jag turen att vakna först av alla. Mina händer åkte ner mot Justins huvud och började försiktigt pilla med hans lena, bruna hår. Hans ögon flackade till några gånger innan han var helt vaken med blicken upp i taket.
''Godmorgon.'' Första gången på länge jag öppnat min mun. Han vände sig om och tryckte sina läppar mot min bara mage. Ett lyckofyllt skratt lämnade min mun och snabbt drog jag ner min tröja som hade åkt upp under natten.
''Babe, du har ett underbart skratt.'' Flinade han och kröp upp jämte mig. Jag kände hur mina kinder hettade och hur jag automatiskt försökte undvika hans blick.
''Ey!'' Protesterade han och förde mitt ansikte mot hans. Jag tittade motvilligt in i hans ögon.
''Glöm aldrig bort att le, okej?'' Han flinade brett innan han tryckte sina läppar mot mina. Jag drog bort mina läppar samtidigt som jag satte mig på hans höfter med mina ben på varsin sida av honom. Jag tryckte mina handflator mot hans bröst korg för att kunna stödja mig. Jag böjde mig sakta ner och kysste honom ännu en gång.
''Är du hungrig?'' Mumlade jag mot hans läppar. Utan att svara försökte han kyssa mig igen men jag vek undan genom att ställa mig upp på fötter med ett retligt flin.
''Vad är du sugen på Bieber?'' Jag började gå mot köket och försökte undvika hans irriterad blick. Han började gå mot mig innan han plötsligt lyfte upp mig på köks bordet och ställde sig mellan mina ben.
''Dig.'' Viskade han med en hes röst. Jag fnös till. ''Seriöst, Justin.'' Himlade jag med ögonen.
''Jag är seriös.'' Sa han med ett flin. Mina armar snurrade sig automatiskt runt hans nacke.
''Pannkakor?'' Försökte jag. ''Flingor?'' Jag blev allt mer nervösare ju mer han närmade sig mig. Jag pussade honom mjukt på kinden innan jag puttade bort honom och hoppade ner.
''Inte nu.'' Skakade jag på huvudet och gick förbi honom mot kylen där jag drog ut mjölk och sedan flingor ur en hylla. Jag hällde upp både och i två skålar innan jag dukade fram det på bordet. Jag skulle precis till att sätta mig ner bredvid Justin som var sur, men något stoppade mig. Min mobil surrade som låg på köks ön. Strax framför mig. Jag böjde mig över bordet och nappade åt mig den. Jag blev alldeles chockad när jag såg vems namn som lyste på displayen.
''Svara inte.'' Beordrade Justin. Jag tittade osäkert på honom och svalde hårt. Fan.
Ber så mycket om ursäkt för att jag inte uppdaterat något på 5 dagar! Men jag var iväg - det var inte planerat - så jag hann inte skriva något! Förlåt :)♥ Men här har ni 16, vem tror ni det var som ringde?
Jag flippar ur!! 32 KOMMENTARER!♥ NI ÄR BÄST BABES!!! Tror ni att ni klarar att kommentera lika duktigt denna gången också? ;)
Fråga: Eran favorit låt och favorit artist? (någon annan förutom Justin då)
Svar: favorit låtar; Wing$, Slow down, One step closer. Artister; Cody Simpson, Macklemore & Ryan Lewis och vackra Selena :)♥
