''Jag...'' Mumlade jag nervöst. Jag har fallit för honom. Hur mycket jag än kämpat emot. Men resultatet var att det hjälpte inte. Han tittade förväntansfullt på mig, redo att höra orden tillbaks. ''älskar dig också.'' Pep jag till innan jag tryckte våra läppar mot varandra igen. Där var det sagt. Direkt från hjärtat.
Under hela dagen hade inget annat än Justin varit i mina tankar. Efter våran kyss var allting... Perfekt. Jag hade helt glömt bort att jag var sur på honom. Men nu kunde jag inte vara det. Jag skulle få vara med honom, vid hans sida, all the time. Hur kan man klaga då? Men det spelade ingen roll om jag var med honom, jag var fortfarande uttråkad utav att stirra på teve. Vilket vi gjort i några timmar nu. Hade killarna ingen fantasi? Jag suckade uttråkad.
''Kan vi inte hitta på något?'' Dem fortsatte att stirra på skärmen, ett långt tag, tills Stefan vände sin blick mot mig.
''Som vad?'' Inte förrns då hade alla sin uppmärksamhet på mig. Justin tryckte sina läppar mot min panna som satt tätt bredvid mig i soffan.
''Det är fint väder ute. Kan vi inte bada eller något? Det är dö hett här inne.'' Stönade jag och drog tröjan fram och tillbaks för att få luft på min svettiga mage.
''Sure.'' Damon ryckte på axlarna och gav resten av dem en frågande blick. Jag kände Justin nicka bakom mig.
''Varför inte?'' Höll Zack med. Då var det bestämt. En hel dag på stranden, i alla fall vad jag trodde.
Justin hissade ner taket på den röda bilen vi satt i. Den var antagligen ny, då jag inte sätt den innan. En kall bris smekte mitt ansikte i den hastigheten vi höll. Mitt hår såg säkert helt fruktansvärt ut när det blåste bak. Men jag orkade inte bry mig. Så jag lät det vara. Resten av killarna satt i den svarta Range Rovern som körde bakom oss. Zack och Tyler hade bönat och bett om att få åka med oss. Just på grund av att den var ny... Antar jag? Men vi hade varit snabba med att köra iväg, utan dem i sätena. Vilket resulterade att dem säkert var sura vid detta lag. Parkeringen vi tänkte parkera på var alldeles full av massvis av bilar. Det gjorde de hela svårare att ta oss till självaste stranden.
''Jag fixar parkering, så fixar du en plats på stranden. Okej, baby?.'' Blinkade han med ena ögat. Jag nickade långsamt innan jag sträckte mig mot honom.
''Thanks.'' Viskade jag innan jag gav honom en mjuk puss vid hans mungipa och steg sedan ur bilen med våra väskor i händerna. Från den andra bilen steg Zack, Tyler och Damon ur. Båda var lite lätt sura. Men jag hade inte förväntat mig något annat.
''Sorry guys.'' Ryckte jag oskyldigt på axlarna innan ett flin spred sig på mina läppar. Dem sa inget mer än att ge mig ett leende. Jag tog det som om det var okej.
Vi började gå mot den full proppade stranden. Alla låg ihop tryckta på sina små handdukar. Att dem ens fick plats.
''Jaha...'' Suckade Damon och tittade sig runt. Jag lovar er, folk låg som packade sillar.
''Då är det bara att vända he...-''
''Nahe, du! Jag åker inte tillbaks, nu.'' Jag började gå längs stranden, ihop om att hitta en plats. Vilket jag gladligen gjorde. En bit bort där både palmer och klippor fanns. Som tur var hängde dem efter och både Justin och Stefan hade hunnit tillbaks till gänget redo för att slå sig ner på den varma sanden. Jag slätade ut handduken jag satt på den kritvita sanden innan jag slog mig ner och började dra av mig kläderna. Killarnas blickar brände på mig när jag slutligen låg i endast min bikini. Jag flinade stolt och la mig sakta ner för att njuta av dem lagom varma solen. Bredvid mig låg Justin som jag kunde känna stirra på mig, länge. Utan att ens bry sig om att jag märkt det. Jag vände mitt huvud mot honom och gav honom ett varmt leende.
''Jag vet... Jag är het.'' Skrockade jag.
''Jo tjena!'' Fnös han och himlade med ögonen. Jag låtsades bli förvånad.
''Du är hetare än solen, baby.'' Sa han istället och hasade sig upp på armbågarna för att sedan krypa närmre mig. Så nära att det ändast var någon centimeter mellan våra ansikten. Han sträckte på nacken så våra läppar snuddades. Mitt breda flin förstörde kyssen som var på gång. Även de jag hade och säga.
''Jag ska till kiosken, någon som vill ha glass?'' Jag satte mig upp, hastigt och gav Justin ett retligt flin. Han morrade till innan han stängde ögonen och la sig till rätta på rygg.
''Två kulor choklad!'' Räckte Tyler upp handen ''En cola.'' Kisade Damon med sina klar blåa ögon. Jag nickade förstående, ställde mig upp och styrde stegen mot kiosken som var några meter bort. Jag var tvungen att passerade parkeringen och toaletterna innan jag slutligen var framme. Jag stönade irriterat, världens kö stoppade mig från att kunna beställa. ''Inte en chans att jag väntar.'' Skakade jag på huvudet innan jag vände mig om och *BAAM* så kände jag hur smärta attackerade mitt huvud. Jag satte en hand för huvudet innan jag tittade upp på personen - jag krockat i - framför mig. Blonda lockar låg ihop trasslat på hennes högra axel medans en söt liten rosa bikini tog plats på hennes kropp. Dem intensiva, blåa ögonen borrade sig in i min blick och ett leende spred sig på hennes rosa läppar.
Det kunde inte vara sant. Jag svalde hårt och tvingade fram ett leende.
''Victoria?'' Harklade jag mig chockat. Var i hela friden gör hon här? I Mexico, Cancun, där jag bor. Var hon tvungen att välja över alla länder, just... Mexico?
''Summer!'' Tjöt hon och slog sina armar runt min kropp. ''Det var länge sedan!''
Sa hon och drog en hårslinga bakom örat. Hade Rick skickat henne? För att leta upp mig och gänget? Eller var hon här frivilligt? Det skulle vara mysko att fråga... Om det nu skulle vara så att hon fortfarande jobbade för DID. Vilket jag misstänkte att hon gjorde.
''Så... Vad gör du här?'' Frågade jag, allt för nyfiken. Jag slog mentalt till mig. Idiot.
''Du vet... Uppdrag och sånt.'' Ryckte hon på axlarna. Fuck. Jag visste det!
''Vadå för uppdrag?''
''Det kan jag inte berätta.'' Skakade hon på huvudet, denna gången allvarlig.
''Nej, alltså jag förstår.'' Sa jag hastigt.
''Är killarna också här?'' Hon började leta med blicken bland all folk. Jag skakade snabbt på huvudet. Kanske alldeles för snabbt för att få det tro värdigt.
''Nej, nej... Det är bara jag här.'' Vem vet vad hon säger till Rick? Jag litar inte på henne. Inte ett dugg... Dessutom finns ett stygn av hat kvar, inombords. Jag glömmer aldrig vad som hänt mellan henne och Justin. Kyssen. Jag kände hur magen drog ihop sig. Min blick sjönk ner mot mina fötter.
''Aha... Då får väl Rick fortsätta letandet.'' Mumlade hon, knappt hörbart. Men jag hörde det, som om hon skrek det. Det var bara så tydligt för mina öron. Jag tittade hastigt upp på henne. Förvånad över vad som nyligen flyget ur henne. Men jag lät de passera, det var inte direkt något nytt. Utan jag visste det redan, det vara bara så självklart att han inte givit upp. Men det gjorde ont... Att veta att han inte letade efter mig, efter allt vi gått igenom tillsammans... Så betydde jag ändå inget? Var allt jag gjort för gäves? Han brydde sig antagligen inte om jag levde eller inte. Jag var död för honom.
''Ehm... Jag ska väl gå nu'' Log jag sorgset med tårar brännandes bakom ögonlocken. ''Hälsa pappa, att jag saknat honom.'' Jag såg hur hon stelnade till under min mening. Jag tittade frågande på henne, vilket hon märkte innan hon gav mig ett leende.
''Han...- Ja, det ska jag.'' Log hon innan hon mystiskt gick därifrån, utan att yttra något annat. Jag kunde inte låta bli att tycka att allt detta... Var på något sätt, konstigt. Hur vi plötsligt krockat och hur mystisk våran konversation var. Vad hade hänt under året jag var borta? Det kändes som om allt hade förändrats. Utan att ens tänka på det hade jag börjat gå, motsatt väg från vart vi satt och hade hamnat på ett trä räcke. Frågor virvlade runt i mitt huvud medans svar inte kunde ta plats. Varför skulle allt vara så komplicerat? Jag skakade suckandes på huvudet och lät min blick glida över all folk som låg på sanden... Tills jag såg...- Jag stelnade till, samtidigt som jag slutade andas. Ett flin spred sig på hans läppar. Ett äckligt, brett, flin. Jag svalde hårt innan jag ryckte till av dem varma andetagen som träffade mitt bakhuvud.
''Vad gör du här, babe?'' Viskade någon bakom mig medans ett par muskulösa tatuerade armar slingrade sig runt min mage. Beröringarna, rösten, tatueringarna... Det var allt för bekant för att behöva tänka efter vem det var. Jag släppte killen på stranden med blicken, för att både samla mig och vände mig mot Justin som hade ett snett leende på läpparna. Jag hade inget svar, utan ryckte på axlarna istället. Han sträckte sina armar mot mig, inte för att få en kram, utan för att - konstigt nog - bära mig. Jag lutade mig framåt och föll in i hans famn, han greppade tag om mina vader och jag slingrade mina armar runt hans nacke. Jag la en fjäder lätt puss på hans axel jag lutade mitt huvud mot.
''Köpte du inte glass?'' Undrade han. Jag ville inte nämna Victoria... Eller honom. Dåliga minnen skulle spelas upp, som det gjorde för mig. Han släppte ner mig på fötter och väntade på svar.
''Det var slut.'' Ljög jag suckandes. Om han skulle få reda på att jag både sätt och pratat med dem... Då skulle saker och ting förändrats. Då skulle han mer än bara be mig bo hos honom... Nej, utan värre. Jag vore levande död.
Vad är det hon menar? Vem var det hon såg? Och varför blev Victoria så konstig?
20+ för nästa! ♥
Fråga: Vilken är eran favorit film?
Svar: A walk to remember, Oblivion och ofc Never Say Never. Sen är det säkert fler men kommer inte på mer än så ^^♥ Haha ♥
