Jag vaknade till med ett ryck och riktade pistolen - som jag haft under kudden - mot dörren. När jag väl märkt att det bara var min mobil som ringde kunde jag pusta ut och sänkte vapnet.

''Ja hallå?'' Svarade jag när jag väl fått tag på mobilen.

''Väckte jag dig?'' Hörde jag någon skratta. Rick.

''Ja, men det är lungt.'' Log jag. Jag satte mig på sängkanten med mobilen fortfarande tryckt mot örat.

''Okej, redo för fas ett?'' Frågade han.

''Alltid redo!'' Flinade jag.

''Okej, fas 1: Du är ny i skola, right? Du har inga vänner. Men! Du ska dra mycket uppmärksamhet. Okej? Eftersom Justin inte har lätt för att lägga till tjejer eller folk överhuvudtaget. Han bryr sig helt änkelt inte. Så du måste göra någonting så att du syns. Vad som helst. Bara inte skjuta hej villt! Sen ta reda på hur många dem är i gänget'' Sa han.

''Tror du jag är dum eller? Klart jag inte gör. Okej, Så... Jag ska gör allt för att få hans uppmärksamhet?'' Frågade jag osäkert även fast han klart och tydligt sakt det flera gånger.

''Ja, han gillar bad girls. Var lite bad.'' Sa han. Jag kunde höra hur han flinade på andra sidan luren.

''Du känner mig, right? Jag är bad! I'm a bad as.'' Sa jag och skrattade efteråt. Men det är sant. När jag väl är på uppdrag är jag en bad as. 

''Och visa inte att du är rädd för honom och hans gäng. Alla andra är det så var lite tvärt om.'' Sa han sen. Jag nickade men kom sedan på att han inte kunde se det.

''Du... Jag är inte rädd för honom. Men nu måste jag göra mig iordning. Jag vill inte bli sen första dagen i skolan.'' Log jag.

''Jag ska inte uppehålla dig. Lycka till Noel!'' Sa han och klickade samtalet. Jag kommer nog aldrig vänja mig vid namnet Noel Mccartney. Det är offtast det svåraste att komma ihåg. Med en suck ställde jag mig upp och gick med tunga steg mot wicen som stog vid öppen. Jag klev i den och kollade bland alla kläder som jag hängt igår och andra plagg som redan fanns. Jag antar att Marry varit här innan jag kom och hängt lite kläder till mig. Typiskt henne! Jag log för mig själv och fortsatte letandet av något att ha på sig. Efter drygt fem minuter hade jag kläder på mig som jag tyckte passade till det soliga och varma vädret. Ett par svarta shorts med nitar, en vit magtröja med texten: SWAG och en skinjacka på över. Jag tittade mig nöjt i spegeln och gick sedan till badrummet där jag kletade på mig lite maskara och eyeliner. Om man ska spela bad måste man se bad ut. Easy. Jag kammade bara igenom håret och gick ner för trappan med snabba steg. I köket satt pappa med en kopp kaffe i handen... och puttsade vapen. Visst, i början lät det ganska normalt. En pappa som sitter med en kopp kaffe i handen. Sen förändrades allt till onormalt igen. Vi är ju inte direkt normala. We are agents, not just a human.

''God morgon... Alexander.'' Sa jag med ett leende. Han tittade upp från vapnet han höll i handen och log.

''God morgon, Noel.'' Flinade han. Om han säger det namnet för varenda mening har har att säga till mig kommer jag snabbt bli van.

''Sugen på frukost?'' Frågade han efter en stund.

''Jag nöjer mig med ett äpple.'' Log jag och tog ett grönt saftigt äpple i handen innan jag tog en stor tugga av den.

''Rick har ringt va?''

''Jepp... Jag vet vad jag ska göra, var lugn pappa.'' Sa jag och slog mig ner på en utav stolarna.

''Jag måste gå nu! Skolan börjar starx!'' Sa jag med ett leende och tog en sista tugga av äpplet innan jag slängde den i soptunnan för att sedan bege mig till hallen.

''Du... Ta fisker Karman!'' Ropade han efter mig.

''Varför?'' Ropade jag och stack huvudet ut till köket.

''För att impa... Vad annars?'' Flinade han. Jag himmlade med ögonen och drog på mig skorna och tog min väska i handen innan jag steg ut.

''Hejdå Alexander!'' Skrattade jag och stängde sedan dörren efter mig. Med små snabba steg trippade jag ner för den lilla trappan och sedan till våran såkallade ''parkering'' där fiskern stod. Jag drog fram bilnyckeln och låste upp den så ett pip kom från den och sedan steg jag in i den. Sätet var mjukt och bekvämt och motorn brummade härligt. Jodå... Detta skulle verkligen dra mycket uppmärksamhet! Jag rullade ut från grusvägen och sedan mot skolan. Solen sken starkt så jag satte på mig mina svarta Ray Bans och kletade på mig lipsyl. Jag smackade med läpparna och tittade mig i backspeglen. The Outlowers... Here i come! Jag kunde skymmta skolan en bit bort och på bara några sekunder stog bilen parkerad på skolans parkering. Jag tog ett djupt andetag innan jag steg ur bilen med handväskan i handen och solbrillorna på. Jag drog jackan tight om mig och fortsatte gå. När jag gick förbi en bil - som såg ut som bilen jag kom med - var det fem killar som stog och pratade vid den. Jag antog att det var deras bil. En kille med svarta skinjeans en svart skin jacka och... Okej, hela han var fullt svart klädd men snygg... Det får jag säga. Han drog av sig sina svarta Ray Bans och då... Då såg jag. Det var Justin. Hans blick drogs åt mig och den fastnade där. Jag tittade på honom kaxigt och vände sedan blicken från honom. Med snabba steg gick jag in i byggnaden och till receptionen där en kvinna med glasögon och lockigt hår med ett stort leende tittade nyfiket på mig.

''Hej! Ehm... Jag är Noel McCartney. Den nya tjejen.'' Log jag.

''Hej Noel! Här har du böcker du kommer behöva och en penna och sudd!'' Sa hon med samma breda leende. Nästan lite läskigt.

''Ehm... Okej, tack!'' Log jag.

''Rektorns kontor ligger däråt!'' Sa hon sedan och pekade en liten bit bort. Jag nickade tacksamt och tog emot böckerna för att sedan gå dit. Jag knackade med knytnäven på den bruna trädörren och väntade tills ett änkelt ''kom in!'' ropades av en kvinnas röst. Jag tryckte ner handtaget och steg in innan jag stängde dörren efter mig. Bakom en karde satt en hyfsat ung kvinna med uppsatt hår. Hon hade ett milt leende och värkade väldigt trevlig.

''Välkommen! Sitt ner.'' Log hon vänligt. Jag tog några ynka steg fram och slog mig ner på den vita stolen.

''Noel McCartney va?'' Frågade hon och tittade storögt på mig. Jag nickade med ett leende.

''Ja... Vad kan jag säga? Känn dig välkommen. Du kommer säkert trivas och jag kan medge att alla eleverna är trevliga!'' Log hon.

''Här är ett skema på dina lektioner och tider.'' Sa hon och räckte fram ett vitt papper med olika tider osv.

''Tack så mycket!'' Log jag och tog emot den.

''Då är vi klara här! Din lektion börjar säkert snart så det är bäst att du går.'' Log hon och sträckte fram sin hand . Jag kramade hennes hand och log stort.

''Oj! Så ohygligt av mig! Jag har inte presenterat mig! Mitt namn är Mrs Coleman.'' Skrattade hon. 

''Trevligt att träffas Mrs Coleman!'' Log jag och gick sedan ut från hennes kontor. När jag kom ut från kontoret stog det tre elever och pratade. Dem vände sig till mig och tittade nyfiket på mig.

                                            [Cece       Mike       Shana]

''Hej.'' Sa en utav dem och log mjukt mot mig. Tjejen hade blont hår med blå och rosa slingor och var klädd i coola snygga kläder. Hon hade bruna ögon och ett vackert leende. 

''Hej.'' Log jag.

''Är du den nya tjejen?'' Frågade en kille. Han hade vackra blåa ögon och brunt hår. Hans leende var otroligt vackert och kunde säkert scharma vilken tjej som helst.

''Klart hon är!'' Sa den sista utav dem tre. Hon hade brunt och vackert hår med bruna underbara ögon. Ett vackert leende som passade utmärkt med hela henne!

''Jag är Noel. Noel McCartney.'' Log jag. 

''Gud vad vackert namn!'' Sa Den blonda tjejen.

''Jag heter Cece. Det här är Mike och Shana.'' Presenterade hon sig och dem.

''Jag antar att du inte vet vart du ska gå nu när du är ny.'' Log Cece.

''Ja, vart ligger...'' Jag tittade ner på shemat för att se vad min första lektion var ''... Matte salen?'' Fortsatte jag.

''Åh! Men perfekt alltså! Jag ska också ha matte. Vi kan ta sälskap dit!'' Log hon och tog tag i min arm.

''Vi ses sen guys!'' Log hon åt dem andra och vinkade med sin lediga hand som inte var inslingrad i min arm.

''Vi ses!'' Log dem och vinkade bort oss.

''Okej... Du måste bara känna till fem killar.'' Sa hon likt en viskning.

''Dem där borta. Det är vad man kan säga skolans bad as. Alla är rädda för dem så försök bara inte dra för mycket uppmärksamhet.'' Check! fem killar i gänget. Dra till sig uppmärksamhet? Det är just det jag ska.

''Killen till höger heter Zach. Jämte honom står Tyler. Och längst till vänster står Stefan och Damon, bröderna. I mitten av dem alla står Justin Bieber. Man kan säga att det är han som är ledaren.'' Sa hon tyst. Att Justin var 'ledaren' var inget nytt. Justin stog lutandes mot väggen och spanade in alla tjejer som gick förbi.

''Justin kollar på dig! Sluta stirra!' Viskade hon och vände blicken från dem. Men det stoppade inte mig från att släppa blicken från dem. Utan jag fortsatte kolla lika oberört som innan. Justins kalla blick mötte min för någon sekund innan jag avek och tittade rakt fram. Jag ställde samma fråga för mig själv igen. Hur ska jag försöka få hans uppmärksamhet? Visst, han har sätt mig och han vet att jag finns. Men det är inget speciellt med det. Han tittar på varenda tjej som går förbi och får säkert ögonkontakt med dem med. Det som är anorlunda med mig är att jag inte är som alla andra tjejer. Dem tycker han är snygg - håller faktiskt med om det i alla fall - och vill bli med tillsammans med honom. Men dem vet inte vem och hur han är. Dem vet inte vad han är kapabel för och dem vet inte vad han gör. Dem alla tror bara han är lite bad och kaxig med ett par solbrillor vilande på näsan. Men det är bara i skolan. Utanför allt annat är han kriminäl och mörk. Ligger hej villt med tjejer han möter på gatan och dödar folk. Det är vad jag vet. Och jag tror jag är den ända på hela skolan förutom dem. Om tjejerna skulle veta det... Skulle dme inte våga möta hans blick eller änns vara i hans närvaro. Nej, då skulle dem hålla sig långt borta och vara ännu räddare än vad dem kanske är idag. Tillbaka till saken! Uppmärksamhet. Vanligtvist har jag många ideér och fantasi men i detta fall är det helt tomt i huvudet. Okej, det är bara början av dagen. Så jag har tid på mig. Vi steg in i klassrummet och slog oss ner på en utav bänkarna en bit i mitten. Det strömmade av elever in och satte sig. Sist in kom självklart Justin och den sista plattsen var jämte mig. Han tittade med en känslolös blick på mig och slog sig sedan ner på stolen jämte mig.

''Då får vi välkommna Noel McCartney som är ny på skolan!'' Sa läraren som stog framför karten och tittade på mig med ett brett leende. Jag nickade tacksamt och slog sedan ner blicken i boken som jag hade uppslagen som alla andra. Jag kände Justins blick bränna mot min kind men jag försökte undvika det.

.

Hela den tiden jag skrivit in tal och uträkningar har han bara suttit och stirrat på mig. Läraren han sätte igång någon matte film och höjde ganska mycket. Då tog jag chansen att öppna munnen.

''Vad!?'' Viskade jag irriterat och tittade på honom. Han fortsatte titta på mig utan att röra en muskel i ansiktet.

''Får jag inte titta eller vad?'' Frågade han med samma ansiktsutryck.

''Då kan du väl vända blicken ner i din bok.'' Log jag falskt och vände sedan bort blicken.

''Wow! Lite kaxig... Vet du vem jag är?'' Frågade han som om jag skulle bli rädd för honom nu och säga nej. Men du... Jag vet mer än väl vem du är. Tänkte jag.

''Ja, Justin. Jag vet vem du är. Och jag har hört ryckten om dig. Om du tror att jag är rädd för dig som alla andra har du fel.'' Sa jag kaxigt.

''Det borde du.'' Sa han kyligt.

''Varför skulle jag? Justin. Jag är inte som alla andra. Jag kommer inte falla för dig och ligga med dig om det är det du vill och tror.'' Fräste jag. Han höjde på sina ögonbryn och tittade chockat på mig.

''Varför skulle jag?'' Frågade han.

''Du tror inte jag ser hur du äter upp alla tjejer med blicken? Sluta spela Justin. Vi båda vet att jag har rätt.'' Sa jag och höjde på ögonbrynen jag med.

''Åh. Tror du att du kan komma in i bilden som den nya oskyldiga tjejen och har rätt om allt?'' Pnös han.

''Har jag sakt att jag är oskyldig eller har rätt om allt? Nej, så sluta spela tuff. Dina grabbar är inte här så sluta spela.'' Sa jag och himmlade med ögonen.

''Sluta spela? Jag spelar ingen. Det är den jag är. Och du ska inte komma och ändra på det, Noel. Låt mig vara den bad as killen som raggar på varenda tjej.'' Sa han och tittade surt på mig.

''Jag låter dig. Om du bara inte stirrat på mig halva lektionen skulle inte jag stört dig. Så förlåt mig för att jag tyckte du var jobbig.'' Ursäktade jag mig ironsikt. Hon stoppade filmen och tände igen. Presic när han öppnade munnen för att säga något ringde klockan och lektionen var slut.

''Äntligen!.'' Sa jag och ställde mig snabbt upp. Jag tog mina böcker och gick mot utgången där Mike,Shana och till och med Cece stod. Jag vände mig snabbt om och vinkade lätt mot Justin. Den killen ska fan i mig inte tro att han vet vem jag är. För han har ingen aning vem han har att göra med!

__________________________________________________________________________________________________________

 

Puh! Ett långt kapitel! Va det bra? Kämpade med det hela dagen och blev äntligen klar! Haha ni är för gulliga måste jag säga, F&A är avslutad och det kommer inga mer kapitel förutom epilogen som kommer på måndag. Utan nu är det denna Devil In Disguise som jag kommer skirva på.

Puss&Kram #muchlove