Det har gått två veckor sedan olyckan. Igår åkte jag till sjukhuset och tog bort gippset. Det var hur skönt som helst! Inget gipps, ingen rullstol och inga kryckor! Fast kryckorna skulle jag ta med mig hem ändå. Jag var tvungen att vara försiktig nu. Det förstår jag. Det var inte så länge sedan operationen var och jag är lite öm om benet. Ännu en sak som är bra är att jag fyller år om tre dagar. Tänk att jag då blir 19 år! Justin... Han fyllde ju 19 innan han flyttat hit. Alltså är vi snart lika gammla.

''Snart är din födelsedag...'' Sa Justin från poolkanten som om han läst mina tankar.

''Jepp!'' sa jag med ett flin. Jag ville inte ha en stor fest eller något. Utan bara få vara med mina vänner. Det är de ända jag begär.

''Och jag har den perfekta överraskningen!'' sa han och flinade stort. Justin vet att jag inte gillar överraskningar men ändå har han fixat någon överraskning. Typiskt Justin!

''Justin... Du vet att jag hatar överraskningar!'' sa jag med en suck. Hata var nog fel uttryck. Jag hatar inte det. Utan mer ogillar det.

''Okej... Inte hatar, ogillar'' ändrade jag mig snabbt. 

''Jag vet... Men denna överraskningen kommer du älska! Jag lovar.'' sa han och gick fram till mig. Jag tittade fundersamt på honom och nickade sedan. Jag får väl lita på honom då.

''Kom, vi badar!'' sa han och räckte ut sin hand till mig. Jag skakade på huvudet.

''Nej, Jag ska sola en stund till'' sa jag och stängde mina ögon. Jag hörde en suck. Jag log nöjt och trodde han hade gått till poolen då jag kände några kalla armar om min midja. När jag öppnade ögonen såg jag att jag hängde över Justins axel.

''Nej! Justin nej! Du gör det inte!'' sa jag surt men kunde inte hålla inne skrattet.

''Joho du! Jag gör det!'' skrattade han.

''Just-'' Jag hann inte säga mer förrens vi hamnat under vattnet. Jag simmade snabbt upp mot ytan och kupade efter luft. Efter jag fått tillbaks min normala andning tittade jag surt mot Justin som gap skrattade. Jag skvätte vatten på honom som han troligt vis fick i munnen och satte i hallsen. Han hostade ett tag och sedan fortsatte han att skratta. Jag tittade surt på honom men kunde inte låta bli att skratta själv.

                                                 ▼▼▼

Jag vaknade av någon som skakade i mig. Jag öppnade sakta ögonen och fick syn på Justin. Han satt i min säng med ett stort leende.

''Godmorgon sömntuta!'' skrattade han.

''Godmorgon... Vad gör du här?'' sa jag med en rynka i pannan. Vanligtvis brukar man inte vakna av att sin bästa vän sitter -nästan på mig- i äns säng och försöker väcka en. Men idag var det visst så. Det är liksom en helt vanlig dag. Vad är det som är så speciellt idag? Kunde han inte kommit och väkt mig imorgon eller något?

''Du ska få se. Bara klä på dig!'' sa han och ställde sig upp och tog en resväska i handen.

''Justin... Vad gör du med min resväska?'' sa jag helt förvirrat.

''Ehm... Jag väntar i bilen. Bara skynda dig okej?'' sa han och väntade tydligen inte på något svar utan sprang ner med resväskan. Jag stog där som ett frågetäcken och visste inte vad som pågick. Men gjorde som han sa ändå. Jag satte på mig

en svart tubtopp och en blå mönstrad topp och ett par slitna jeansshorts. Jag satte på mig ett långt halsband och sminkade mig snabbt. När jag väl var klar sprang jag ner till köket där mamma satt.

''Ehm... Vad håller Justin på med? Vart ska vi?'' sa jag fortfarande lika förvirrat. Hon log hemlighetsfullt...

''Det får du se.'' Så hon var också med på det? Jag suckade surt och gick till hallen och satte på mig mina svarta sandaler och gick ut. Där ute väntade en svart jeep. Jag antog att det var Justins så jag hoppade in baksättet. I passagerar sätet satt Kenny och jämte mig satt Justin med ett hemlighetsfullt leende.

''Justin... Kan du berätta vad det är som händer?'' sa jag och slog ut med händerna. 

''Det är en överraskning!'' sa han och flinade. Det störde mig att det var hemligt. Jag antog att Kenny också var med på det så han skulle nog inte säga något om jag frågade. Vi körde en stund tills bilen stannade.

''Är vi framme?'' frågade jag med ett leende.

''Inte riktigt.'' sa han och mitt leende suddades snabbt ut. Jag suckade och hoppade ur bilen. När jag såg var jag var blev jag ännu mer förvånad. Flygplattsen? En privat jet stog och väntade på oss. Jag orkade inte ställa fler frågor så jag steg på planet med Justin hack i häl efter mig. Planet var riktigt lyxigt! Det fanns ett bord med fyra stolar, en stor tv, en toalett -såklart-, en byro med kläder och såklart stora fönster så man kunde se ut när man flög. Jag satte mig i en utav dem helt otroligt bekväma stolarna. Justin satte sig framför mig med ett leende.

''Så... Kan du gissa på ett ungefär vad överraskningen är?''

''Kanske semester?'' sa jag med ett leende. En semester vore helt perfekt nu. Efter ett långt skolår och allt som har hänt så skulle det vara perfekt.

''Kanske det...'' sa han med ett Justin-flin som bara han kan få. Jag ville ha ett rakt svar inte kanske eller det får du se utan ja eller nej. Jag tänkte inte fråga något mer eftersom jag visste att han inte skulle svara. Justin tog fram sin lapptopp och var helt inne i det han gjorde. Eftersom han var så social -är ironsik nu- så var det ingen ideé att försöka få hans uppmärksamhet så jag satte på mig ett par hörlurar som låg framme på bordet och satte igång Rocketeer (Far East Movement). Jag sneglade på klockan som hängde på den vita väggen, 07:15. Hur kan Justin vara så pigg vid denna tiden? Jag var hur trött som hälst. (ni får gärna lyssna)

Solen var påväg upp. Det var så vackert. Mina ögonlock var så tunga men jag vägrade att somna. Jag ville se soluppgången. Himmlen var lite orange gul. Otroligt vackert.

''Justin koll-'' Jag avbröt mig själv när jag såg att han sov. Jag drog fram en fillt som fanns ovanför mig och gick till hans sida och satte den på honom. Jag satte mig på den yttersta stolen jämte honom och drog en bit av fillten på mig. Jag sneglade med ett leende på honom. Han var så söt när han sov. Jag lutade mitt huvud mot hans axel och somnade efter en stund.

.

''Lola?'' sa en vänlig röst. Jag öppnade sakta ögonen och fick syn på Justin. Jag satte mig upp och märkte att vi hållt om varandra hela flygturen. Jag slingrade mig ur hans grepp och log.

''Ehm... Vi är framm snart.'' sa han och harklade sig.

''Öh... Okej.'' sa jag och satte mig ordentligt upp i stolen. Jag knäppte fast bälltet och kollade sedan ut genom fönstret. Himmlen var klarblå och mollnen var -såklart- vita. Jag kände hur planet började sakta in och sätta sig i ställning för att landa. Det började pirra i magen när vi höll på landa. Med ett dunst så var vi nere på den svarta asfallten igen. Farten blev långsammare för varenda sekund som gick och tillslut var planet helt stilla. 

''Är du redo att se vart du är?'' frågade han otåligt.

''Jajamensan!'' sa jag nyfiket. Vi ställde oss upp och gick mot utgången. När jag såg vart vi var, var min mun vid öppen.

''Välkommen till Bahamas!'' sa han och la sin arm om min midja.

''B-bahamas?'' Stammade jag fram. På riktigt? Drömmer jag?

''Jepp!''

''Åh... Gud tack Justin!!'' sa jag och kastade mig runt hans hals. Hans skratt klingade i mina öron. Han kramade mig hårt tillbaka och släppte sedan mig.

''Det är din födelsedags present!'' sa han medans vi gick mot en röd porsche. Bilen var jätte snygg. Han öppnade dörren åt mig. Jag hoppade in och stängde sedan bildörren. Han gick runt och satte sig. En svart jeep stog parkerad bakom oss. Kenny satt antagligen i den.

''Men du skulle inte behövt!'' sa jag och slog ut med armarna.

''Jo, Lola.'' sa han och log. Ingen ideé att säga emot. Han kommer ändå inte ge upp.

''Men... Tack'' sa jag och log tacksammt.

''Så... Är du redo att se vart vi ska bo?'' sa han och startade bilen. Motorn brummade till under oss. 

''Japp!'' sa jag glatt. Vi ska alltså stanna här ett tag. Men det gör mig inget! Vi körde i ungefär 15 minuter med Kenny bakom oss. Jag lutade mitt huvud mot fönsterrutan och log för mig själv. Jag vet att jag sakt det flera gånger men han är världens bästa bästis! Inte pågrund av hans presenter och plötsliga överraskningar utan för den han är. Underbar! Jag som alltid trott att Kändisar som han skulle vara snobbiga. Det finns säkert kändisar som är det men inte Justin.

''Welcome my beauty...'' sa han och parkerade på en grusplan. Jag steg ur bilen och fick syn på ett stort och lyxigt hus. Med pool och bar, solstolar, vita soffor, parasoller. Allt fanns! Fast vänta... Vad trodde jag igentligen? Att vi skulle bo på ett hotell? Snälla... Jo, såklart ett lyxigt hotell. Men detta... Det slår liksom allt! Han tog tag i min hand och drog med mig till yttedörren. När han långsamt öppnade dörren fick jag syn på Aria, Chaz, Ryan, Selena, Vannessa och Zac! Min mun formades till ett 'O'.

__________________________________________________________________________________________