Inlägget är skrivet under kategorin ✓ A Savior In The Darkness © BIEBSTOORY.BLOGG.SE

16 - Rule number one, never talk about your past

Hans arm lades på min rygg innan vi tillsammans vandrade igenom korridoren, förbi alla lågklassiga elever, förbi… Jag mötte de hassel bruna ögonen och svalde hårt. Lyckan blåstes ut och ersattes av skam. Fråga mig inte varför, för jag hade ingen aning. Men jag visste att det hade med Justin att göra, som endast gav mig en arg blick och gick förbi oss.

 

’’När började du på West High?’’ Undrade han medan den halvfulla burken cola fördes mot hans mun.

’’För drygt 3 år sedan.’’ Jag log mjukt.

’’Jo, det måste självklart ha varit efter jag rest, då jag aldrig sätt dig förutom.’’ Besvarade han mitt leende med ett hest skratt.

’’Vart reste ni? USA?’’

’’LA.’’

’’Självklart,’’ skrattade jag smått. ’’Nja… Inte direkt självklart.’’

’’Dina föräldrar är rika, då är det rätt självklart eftersom LA är där stjärnorna bor.’’

’’Det har inte med pengarna att göra.’’

’’En del, jo.’’

’’Mina föräldrar var där för att prata om något projekt de har forskat om.’’

’’Så de är forskare?’’

’’Inte direkt.’’ Ryckte han på axlarna. ’’De är inget projekt om forskning och sjukdomar, mer om företag och produkter.’’

’’Det är… Också bra.’’ Nickade jag med ett osäkert leende. ’’Så säger alla, men tänker annat.’’

’’Jag slår vad om att deras projekt om företag är lika bra som en vanlig forskning.’’ Försökte jag muntra upp honom.

’’Kanske, men det är lika svårt att handskas med mina föräldrar som de föräldrar som forskar vanligt.’’

’’Det var därför du hängde med dom. För att få mer tid med dom?’’

’’Ja, men det förändrade ingenting,’’ Han lutade sig suckandes back mot ryggstödet. ’’de var borta dagar och nätter, fixade folk som hämtade och skjutsade mig från skolan jag gick i. Betalade folk att underhålla mig.’’ Han himlade lätt med ögonen.

’’Låter… Trist.’’ Harklade jag mig och försökte förstå hans förlust i att aldrig träffa sina föräldrar. Att få ledigt från att behöva träffa min familj vore någonting jag skulle uppskatta då jag tillbringar allt för mycket tid i deras närvaro. Mamma skulle mer än gärna få jobba utomlands och ta med mig och Dallas, till något exotiskt ställe, eller något vanligt som New York. Bara man får komma bort från Winnipeg för ett tag.

’’Så… Hur är ditt liv?’’ Han log nyfiket. ’’Det är vad man kan kalla… Komplicerat.’’ Jag rullade in mina läppar och kände inte att jag ville dela med mig av alla mina - hemska - upplevelser. Han hade fått all min uppmärksamhet på sig, som aldrig händer någon kille, han verkar ha allt en bra kille ska ha. De alla snälla, ödmjuka egenskaperna jag letade efter. Sedan poppade Justin upp mitt i allt och började automatiskt att jämföras med Hayden. Hur Hayden alltid var så charmig och vänlig, medan Justin inte brydde sig ett dugg över hur han behandlade folk. Tillbaka till saken. Hur är ditt liv? Frågan jag inte riktigt hade sätt fram emot. Jag har känt Justin längre än vad jag känt Hayden och även då har jag inte - egentligen - berättat ett dugg om mig. Om jag nu skulle göra det för Hayden, så skulle det egentligen vara emot mina små regler jag hade. 1. Aldrig prata om ditt förflutna, 2. Aldrig nämna dina svaga punkter och 3. Lita aldrig på någon till 100%. 

’’Jag har tid.’’ Han log vänligt mot mig och väntade på mig att fortsätta. Det bästa med Justin var att han aldrig ställde frågor om mig, han begärde egentligen inte något när jag tänkte efter och han brydde sig heller inte, vilket var skönt i vissa fall. Nu skulle Hayden mer än gärna fått ha den egenskapen.

’’Jag lever ett tråkigt, alldeles för normalt liv, med min bror och mamma.’’ Mer detaljer skulle han förmodligen inte få.

’’Din pappa, han…-’’

’’Han lämnade oss för några år sedan.’’ 

’’Åh, förlåt jag menade inte att…-’’ Återigen avbröt jag honom. ’’Det är lugnt,’’ Tvingade jag fram ett leende som ville tyna bort. Jag sneglade ner på klockan runt min handled och såg att den var strax  över 7 på kvällen. 

’’Tiden bara flyger iväg, det är bäst att jag går innan…-’’

’’Innan din mamma blir orolig?’’ Gissade han. Jag ställde mig upp och lät väskan läggas på min axel innan jag smått skakade på huvudet.

’’Justin. Han kommer bli orolig.’’ Med min blick som rönkade hans kroppsspråk försökte jag se hans reaktion efter att jag rättat honom. 

’’Din pojkvän.’’

’’Han är fortfarande inte min pojkvän. Vi är som… Syskon, bästa vänner.’’ 

’’Du vill att jag ska tro på det?’’ Han flinade smått. ’’Ja, eftersom det är sanningen.’’ Skakade jag på huvudet, men kunde inte låta bli att le.

 

Väl inne i bilen funderade jag över Justins hotfulla och mörka blick som mött min under eftermiddagen, då jag gått med Hayden vid min sida. Det var precis som om han var avundsjuk, som om han inte tålde att se mig med någon annan kille än han själv. Men det var väl bara någonting jag inbillade mig. Tillslut började jag fundera över vad jag skulle säga när jag väl kommit hem, han hade trots allt blivit arg på mig, och den personen skulle finnas kvar om jag kände honom väl. Justin skulle fråga vart jag hållit hus, även fast han visste att jag varit med Hayden, han skulle komma med ursäkter till att vara arg på mig, även fast han egentligen inte har någon anledningen till det.

’’Jag antar att du också är rik, om du bor i en sådan här fin lägenhet.’’ Han mötte mig på andra sidan av bilen och blickade upp mot skyskrapan - lägenheten - med ett leende.

’’Jag bor vanligtvis i ett hus ett par kilometer härifrån, det är Justin som bor här.’’

’’Så nu bor ni tillsammans också?’’

’’Vi gjorde det innan du kom in i bilden, och du vet vart vi står, så du får helt enkelt acceptera att jag har en del killkompisar.’’ Jag ryckte smått på axlarna och gick mot glasdörrarna när en av dörrvakterna öppnade med ett leende.

’’Hey!’’ Ropade han efter mig och kom joggandes åt mitt håll. Jag spann runt och mötte hans ögon.

’’Jag följer dig in.’’ 

’’Jag tror inte att det är en så bra ide.’’ Skakade jag på huvudet. ’’Varför då? Har Justin någonting emot det eller?’’ Sa han ironiskt. Jag skrattade nervöst.

’’Precis.’’ Jag fortsatte in och sneglade bak för att vinka mot honom som suckade, men log tillslut.

 

Jag slöt handen runt handtaget och lät dörren glida upp bredvid mig. Skorna gled av mina fötter och väskan hoppade från min axel till en av krockarna. Smått nervöst trippade jag in mot köket, ingen Justin, jag fortsatte mot vardagsrummet, ingen Justin där heller. Jag rynkade pannan och tittade mig omkring. Med den rynkade pannan tittade jag in i sovrummet där det var lika tomt som på de andra ställena. Han kanske bara inte var hemma? Sedan var det en kall vind som slöt sig runt min kropp och la sig som ett istäcke. Jag rös till, vände mig om och fick syn på balkongdörren som stod öppen med de vita genomskinliga gardinerna som fladdrade när vinden drog med dom ut. Långsamt gick jag mot glasdörrarna och fick till min lycka syn på honom ståendes på balkongen. Rök lämnade hans läppar medan cigarren långsamt lämnade hans mun för att sänkas till midjelängd. 

’’Hej.’’ Viskade jag vagt och lät foten ta steget över tröskeln. Han varken svarade eller gav mig en endaste blick, utan fortsatte med att ignorera mig. Jag suckade.

’’Justin,’’ började jag och lutade mig mot silverräcket bakom mig, men ångrade mig snabbt när jag kom på mig själv att vi var högt upp på byggnaden. 

’’kan du förklara för mig varför du är arg?’’ Jag försökte fånga hans blick, men det var omöjligt när den endast var riktad ner mot marken. Han tog ett bloss och lät åter röken pysa ut mellan hans läppar.

’’Är du avundsjuk?’’

’’Pfft! Avundsjuk? You have to kid with me.’’ Fnös han och slängde en snabb blick mot mig jag snabbt nappade tag om.

’’Kan du då berätta för mig varför du är arg på mig? Hu?’’ Med våra ögon som var fast i varandras blickar suckade han.

’’Jag gillar inte han den där… Hayden.’’ Muttrade Justin och betonade Hayden på ett äcklat sätt.

’’Men lägg av nu, det är de typiska en kille har som ursäkt när han inte vill att hon ska träffa honom.’’ Himlade jag med ögonen.

’’Han är ett fucking syko!’’ Spände han blicken i mig. ’’Det där, är bara avundsjuka.’’ Jag lät fingret peka mot honom och skakade besviket på huvudet.

’’Du är så fucked up Noah! Tror du seriöst att han skulle komma fram till dig och agera som en perfekt kille sådär plötsligt?’’

’’Om det är någon som är fucked up så är det du, Justin, som tror att jag ska tro på all bullshit du säger.’’ Grymtade jag med irritation i rösten. Han skakade på huvudet och hånskrattade humorlöst åt mig.

’’Kom inte till mig när du låtit honom få dig i sängen och sen dumpar dig! Men jag antar att du är van.’’ Morrade han högt, fimpade cigarretten och gick med raska steg in mot vardagsrummet.

’’Jag är ingen jävla hora… Tror du på fullt allvar att jag skulle låta honom röra mig?!’’ Tjöt jag efter honom.

’’Jag vetefan hur du är Noah.’’ Han fortsatte in mot sovrummet. ’’Jag har haft ett liv jag inte ens skulle önska min värsta fiende. Och du har rätt, du vet inte hur jag är, så döm mig för i helvete inte!’’ Jag rusade efter honom.

’’För det första, jag bryr mig inte, och kommer heller inte göra det. Och för det andra, jag dömmer dig inte, jag säger min åsikt.’’ Han stegade ut genom rummet igen. Min mun öppnades stort,

’’Det där var lågt,’’ Mumlade jag och lät mina steg långsammare följa efter honom. Min mun formades absurt till ett rakt sträck när vi nått hallen. Han drog på sig sin skinnjacka och lät de röda Supra skorna slinka på fötterna.

’’Jag fattar inte att du tror att jag är en hora som säljer mig…’’ Jag skakade på huvudet och kände hur magen drog ihop sig till en stor klump. 

’’Det där var till och med lågt för att vara du, Justin.’’ Mumlade jag lågmält och lät blicken sjunka. Han stirrade ett långt tag på mig, precis som om han funderade på vad han skulle göra här näst. Och hans beslut var som väntat, han öppnade dörren och lämnade mig med gråt i halsen.

                                                              

Fråga: Vad heter ni på Instagram?

Svar: @biebstoory aka @nattepetkovic :)


Kommentarer
Hilda säger:

Åh, Justin, jag tror han är avundsjuk, även fast han sa att han inte var det... Jätte super bra kapitel!!

KOMMENTAR SKRIVEN:

Fanny säger:

Very very good My friend😉👏

KOMMENTAR SKRIVEN:

Ellen säger:

Åhhhh nej fan va taskig han e 😂🙈hon får leka bad

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

Damn biebs that was mean haha

Svar: 😂
Handling

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

Ohh längtar tills nästa kapitel! Hihih 😁🙈

KOMMENTAR SKRIVEN:

biebzters säger:

Åh du skriver helt perfekt! :D

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://biebzters.blogg.se

Anonym säger:

Jag tror bieber e lite avundsjuk 😏

KOMMENTAR SKRIVEN:

SannA säger:

Underbart, underbart, U N D E R B A R T. Allt är verkligen såååå grymt!!!💗💗

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

Längtar till nästa kapitel, såå bra!!:D

KOMMENTAR SKRIVEN:

caroline säger:

Du är så himla duktig på att skriva. Längtar verkligen till nästa kapitel kommer:))

KOMMENTAR SKRIVEN:

Cawii säger:

Omggggg de va verkligen lågt av justin!!! Btw avgudar din novell

KOMMENTAR SKRIVEN:

Lizette säger:

Bra blogg!! Missa inte ---> http://ungrik.blogg.se

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://ungrik.blogg.se

Ylva säger:

AS BRA! Jag dör för att veta vad som händer i nästa kap 😍

KOMMENTAR SKRIVEN:

Emelie säger:

sjuukt bra ! :))

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://storiesaboutjustinb.blogg.se

Michelle säger:

Jag älskar det :)

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

Kan du lägga upp bilden på justin i collaget så jag/vi kan spara den eller lämna bild länken till mig i en kommentar ? Vore jätte snällt och tack på förhand! Grymt kapitel :)

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://liindstrand.blogg.se

Camilla säger:

Åå gud, hur ska dom ens funka tillsammans? Varför lämnar hon inte bara Justin eller barför dumpar Justin inte henne, fast jag står fortfarande på Noahs sida....

KOMMENTAR SKRIVEN:

Leif aka Lisa säger:

Shit i bonken skriv mer kära du😘

KOMMENTAR SKRIVEN:

Fannie säger:

OMFG , så spånnandeeee
Svar : heter @fanniestenbeck

KOMMENTAR SKRIVEN:

Maria Isabella Valentina Pana Gonzalez säger:

Brukar aldrig kommentera och ja ber om ursäkt för de. För du förtjänar så mer än det. Du är så grym!!! Och dina kapitell äger. Varje gång efter ja läst ett kapitell så tänker jag "shit vad grymt nästa gång kommer hon inte kunna slå de här.." Men du bevisar att jag har fel varje gång. Du gör verkligen mina dagar och jag hoppas att jag kan få dig att le lite iaf efter du läst min kommentar.
Din blogg äger, din uppdatering äger, du är så snäll och allt är så perfekt! De här är verkligen min favorit blogg! Kram

Svar: Du får mig att le gumman, ett stort fånigt leende ❤️
Så himla roligt att höra! En massa kärlek till dig hjärtat!😍
Handling

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

Längtar till nästa, du är bäst! Tack för alla fantastiska kapitel!

KOMMENTAR SKRIVEN:

Sanna säger:

Måste bara kommentera igen att du är underbar och du skriver underbart och att allt med denna storyn är underbart. Helt sjukt hur addicted jag är, längtar till nästa kapitell så himla sjukt mycket!!!!!<3

KOMMENTAR SKRIVEN:

Klara säger:

Sjukt bra, detta är de man längtar mest till på dagarna!

KOMMENTAR SKRIVEN:

Elvira säger:

Ååå helt perfekt och underbart! Älskar verkligen Justin som badboy!

KOMMENTAR SKRIVEN:

Becca säger:

Kapitlet + Collaget = Ren j*vla perfektion. Så fruktansvärt fantastiskt bra.
Älskar den lilla "avundsjuka" sidan av Justin❤

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://bieberheaven.blogg.se

Celebnovell säger:

Alltså du får sluta med detta... får panik. Alltid drama, kan de inte kyssas och allt är frid och fröjd?! Eller nej... det är tråkigt *mindfuck*... uhm får fundera på det. :P♥

Sv: @Celebnovell & min privata delar jag inte ut men du följer mig redan spå yeah xD

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://celebnovell.blogg.se/




- Skriv ditt namn här:

- Skriv din e-post:

- Skriv din url här:

- Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback