Inlägget är skrivet under kategorin ✓ A Savior In The Darkness © BIEBSTOORY.BLOGG.SE

13 - We're not together, do you understand?

Jag virade armarna runt hans nacke och tryckte mig tätare mot honom. Flåsade upphetsat mot hans blöta läppar och slog upp min blick som snabbt mötte hans.

’’Hatar du mig fortfarande lika mycket?’’ Stönade han mot mina läppar. ’’Lite mindre.’’ Pressade jag hungrigt våra läppar mot varandra.

 

De ihop knipna ögonen slogs hårt upp och hela min överkropp for med full fart upp. Jag flåsade andfått och panikslaget. Svettkristaller låg klistrade mot min panna, som långsamt tog sig ner längs tinningarna.

’’Hey, mår du bra?’’ Kände jag en varm hand läggas mot min ryggkota. Jag ryckte lätt till och kastade en uppspärrad blick mot Justin snett bakom mig.

’’Det var bara en mardröm.’’ Viskade jag osäkert och la mig till rätta, med ryggen emot honom. Jag kollade mig omkring för att säkra att jag faktiskt bara drömde. Och mycket riktigt så befann vi oss i vårt sovrum, i Justins lägenhet. Bara en dröm. Hans läppar. Mot mina läppar. Passionerat. Hungrigt. Vilt. Men skrämmande. Häpnadsväckande. En mardröm, om man ser den från min vinkel. Det skrämde mig ännu mer att jag hade sagt ja i min dröm, och mest att jag ens fantiserar sådant här om Justin. Jag kände hur magen drog ihop sig. Hur hans mjuka hud brändes mot min hud. Hur det nu bara kändes helt fel att ligga jämte honom. Jag svalde hårt och drog täcket tätare om min kropp. Ville få ur tankarna om hans läppar som varit pressad mot min hud. Trots att jag kände illa mående om tankarna, om drömmen. Så fanns det en känsla, djupt djupt där inne, som sa att jag inte hatade hans läppar. Att jag inte hatade vad jag nyligen drömt. Ja, att jag faktiskt gillade vad jag fanatiserat. 

’’Säker att du är okej?’’ Jag kände hur han pressade sig närmre mig, hur hans läppar nästan snuddade vid mitt öra. Rysningar for fasansfullt igenom min kropp och fick mig snabbt att sätta mig upp. Jag var nu rädd för att drömmen skulle förvecklas. Och det enda sättet att hålla avstånd, var att helt enkelt ljuga.

’’Nej.’’ Mumlade jag. Men kom på där efter att jag trots allt inte ljög. Sanningen var ju att jag inte var okej, jag var rädd. Jag var rädd för mig själv. Jag kunde höra hur han satte sig upp, andades tungt, funderade, suckade tyst. Jag lät mina fötter placeras på golvet och lät all kraft gå åt att ställa mig upp, innan jag långsamt gick ut ur sovrummet. Raka steg mot köket, fattade tag om ett glas och fyllde det med vatten innan jag klungade i mig det. Det var en dröm. Försökte jag intala mig. Men jag visste att det bara var en tidsfråga innan drömmen skulle bekomma verklighet. 

’’Hey, Noah.’’ Kunde jag höra Justins vaga röst viska bakom mig. Jag lutade mig mot köksön och höll försiktigt andan.

’’Vill du att vi stannar uppe ett tag?’’ Frågade han vänligt. Syret pös ur mellan mina läppar, jag vände mig om och mötte hans bruna lugna ögon och nickade försiktigt. Han försökte sig på ett leende, som långsamt tonade bort. Med sin varma hand grep han tag om min och ledde mig till vardagsrummet där vi slog oss ner. Han först, sittandes, sedan jag. Liggandes, med mina ben över hans lår. Efter han slagit på teven fattade han tag om mina fötter och började försiktigt massera dom. Jag sneglade åt hans håll. Allting var genast lugnare. Oron var som bortblåst. Allting kändes plötsligt bra.

’’Vill du prata om det?’’ Frågan jag fruktat att han skulle ställa, dök nu upp.

’’Nej.’’ Svarade jag kort och ärligt.

’’Säker?’’ Han höjde på ögonbrynen och lät sin blick föras mot mig.

’’Helt säker.’’ Nickade jag och mötte hans ögon. Trots att jag lät övertygande, tittade han misstänksamt på mig. Men nickade tillslut och lät det passera.

’’Säg till när du vill lägga dig igen.’’ Mumlade han och pussade försiktigt min fot.

 

Återigen slog jag upp mina ögon. Men denna gången mindre panikslaget, och mer normalt trött. Jag tittade mig försiktigt omkring och kunde skymta Justins vardagsrum. Jag antar att vi somnade, båda två, då även Justin låg kvar. Efter att jag bytt om igår kväll hade jag lagt mig ner på sängen, och på något underligt sätt somnat. Jag vaknade inte förrens drömmen var över, mitt i natten. Jag gissade vilt på att Justin antingen hoppat över att gå till killarna, eller så hade han gått i alla fall, men utan mig. Sedan slog det mig. Det var måndag. Och vardagar betyder…

’’Helvete Justin!’’ Tjöt jag och for upp på ben. Han grymtade trött till.

’’Käften.’’ Muttrade han.

’’Vi är försenade!’’ Ropade jag mot honom medan jag rusade in i sovrummet. Drog på mig en random tröja och ett par tighta Hollister jeans.

’’Upp, nu.’’ Klappade jag otåligt med händerna framför hans ansikte.

’’Helvete, jävla fucking…’’ Hörde jag honom mumlade när han tillslut gick och bytte om. Medan jag satte på mig min champagne färgade klocka runt handleden kollade jag stressat på tiden. Om fem minuter började skolan. Om fem minuter skulle vi vara där. Jag suckade väl ute i hallen och insåg att det inte skulle funka. Inte en chans att vi skulle hinna.

’’Vad väntar du på? Bättre tider? Hu? Skynda förfan!’’ Denna gången var det Justins tur att skrika på mig. Jag gav honom en arg blick när jag dragit på mig mina vita Converse och sprang ut till hissen efter honom hack i häl. Med hjälp av min lediga hand klickade jag flertals av gånger på botten knappen. Självklart var dörrarna sega med att stängas - som alltid. Väl nere rusade båda ut ur de stora glasdörrarna, sprang mot parkeringen och hoppade in i bilen.

’’Kör kör kör!’’ Stressade jag.

 

Jag pressade de tjocka böckerna mot min bröstkorg och spanade ut över korridoren. Med blicken fann jag mina vänner gåendes. Mina rosa-röda läppar fick ett brett leende på sig innan jag smått vinkade mot dom. De fann mig snabbt vid fönsterkarmen där folk hängde dagligen.

’’Jag har inte sätt dig på hela dagen.’’ Rynkade Jessie pannan. ’’Vi har inga lektioner tillsammans på måndagar.’’ Fnissade jag humorlöst.

’’Just det…’’ Kom han snabbt på.

’’Anyway,’’ Andades Phenelopy långsamt ut. ’’Vart har du Justin?’’ Frågade hon flinandes. Jag ryckte nonchalant på axlarna.

’’Jag vet väl inte? Han är väl antagligen på lektion.’’ Mötte jag hennes blick. ’’Löste det sig mellan er?’’ Frågade hon sedan.

’’Ja…’’ Rullade jag inte läpparna. ’’Några planer för i kväll?’’ Bytte Jessie samtal som inte förstod sig på vad vi nyligen pratat om. Jag hade inte nämnt något utav Justins misstag för honom. Ännu.

’’Tror inte det. Men ska kolla med Justin först.’’

’’Är ni ihop eller?’’ Skrattade han retsamt. ’’Nej.’’ Morrade jag. 

’’Vi är inte ihop. Vi bara… Bor ihop.’’ Mumlade jag svagt. Sedan märkte jag hur dåligt det lät.

’’Ni bara bor ihop?’’

’’Jag vet att det låter… Fel. Men jag förlorade ett vad, och ja… Var tvungen att flytta in till honom.’’ Himlade jag med ögonen.

’’Så du måste dubbel kolla med din ’’icke’’ pojkvän men rumskompis? Visst, gör du det.’’ Han skakade roat på huvudet.

’’Tack.’’ Muttrade jag och korsade armarna framför bröstkorgen. Samtidigt slängde jag blicken längre ner i korridoren och fick syn på ett ansikte jag aldrig sätt förutom. Mina ögon spärrades upp, killen fångade mitt intresse. De tydliga käkbenen var attraherande på samma sätt som hans blåa vackra ögon drog till sig all uppmärksamhet. De kastanj bruna håret var kammat uppåt, i samma stil som Justin och hans läppar bar ett charmigt leende alla tjejer lätt skulle falla för. Jag ljög om jag sa att han inte var snygg, för det var han.

’’Vem är det?’’ Jag nickade mot hans håll. De båda vände sig om och log snett.

’’Hayden McDonold. En exemplarisk elev som studerat utomlands i fyra år med sina rika, snobbiga föräldrar. Antar de är tillbaka igen.’’ Ryckte Penny på axlarna och vände sig återigen mot mig.

’’Igen?’’ En rynka kunde anas mellan mina ögonbryn. ’’Hayden har gått här förut, du vet. Innan du flyttade hit.’’ Fyllde Jessie i hennes mening.

’’Självklart, allt hände innan jag flyttade hit.’’ Suckade jag, men lät blicken vara kvar på Hayden, som han nu hette.

’’Hayden, får du mer än gärna stöta på.’’ Skrattade Penny. Jag knuffade henne smått och log generat.

’’Är inte ute efter en pojkvän.’’ Försvarade jag mig kort. ’’Du får öva på att låta övertalande, Noah. Men visste, som du vill. Spendera resten av din tid med Justin som bara gör dåligt inflytande på dig.’’ Ryckte hon på axlarna. Jag tittade fundersamt ner i mina knän.

’’Vi får se vad som händer.’’ Ryckte jag på axlarna och hoppade enkelt ner på golvet. ’’Måste dra, Justin väntar säkert på mig.’’

’’Justin hit och Justin dit.’’ Himlade de båda retsamt med ögonen. ’’Käften med er, jag messar svar angående i kväll.’’ Vinkade jag mot dom och gick mot mitt skåp jag enkelt öppnade, la in böckerna och drog ut min vita väska innan den åter stängdes. Med skyndande steg tog jag mig ut ur skolans byggnad och började gå mot parkeringen där jag hoppade upp på Justins bilhuv. Att Justin väntade på mig var bara en ursäkt till att lämna deras närvaro, då jag varken orkade prata överhuvudtaget och visste att de skulle fortsätta tjata om Hayden - eller klaga om Justin.

’’Wow, snygg bil.’’ Hörde jag en raspig röst jämte mig. Jag riktade mitt ansikte mot rösten och fick syn på Hayden. När man pratar om trollen…

’’Din är inte så pjåkig den heller.’’ Log jag och skuggade ögonen med hjälp av min hand.

’’Din bil?’’ Rynkade han pannan och visade sin översta tandrad. De var alldeles kritvita och glänste i solens sken.

’’Min kompis.’’ Jag log så sött jag bara kunde. 

’’Hayden McDonold, jag är ny här.’’ Sträckte han fram sin hand. Jag grep - mer än gärna - tag om den och skakade långsamt innan jag gled ner från bilens huv och drog åt mig min hand igen.

’’Ny är du inte.’’

’’Så du har redan hört talas om mig?’’ Skrattade han hest. ’’Rykten går snabbt.’’ La jag mitt huvud på sned.

’’Och du är?’’

’’Noah…-’’

’’McCall.’’ Avslutade en hes röst min mening. Jag bet mig hårt i kinden men försökte låtsas - trots hans dåliga timing - som ingenting när jag mötte Justins blick.

’’Justin.’’ Mumlade jag med sammanbitna tänder. ’’Du måste vara pojkvännen.’’ Han log mindre denna gången. Även jag.

’’Vi är…-’’

’’Precis, pojkvännen.’’ Justin glänste med ett leende och la sin arm runt min midja, drog mig närmre honom och pussade min tinning.

’’Vi ska ta ett snack senare.’’ Viskade han hotandes i mitt öra, utan att Hayden hörde. Justin ignorerade helt att jag var mitt uppe i ett samtal med Hayden. Som vanligt så var det med flit.

’’Förlåt Hayden. Jag måste gå nu.’’ Log jag ursäktande. Han nickade förstående. Jag lät Justin slinka in i bilen innan jag steg runt huven och gled smidigt in. Jag skämdes över Justins beteende. Jag var besviken på att han gjorde som han gjorde mot mig. När han kört iväg en bit, då jag varken kunde skymta skolan eller Hayden längre, brast mitt tålamod.

’’Vad i helvete var det där!?’’ Tjöt jag argt. ’’Jag frågar dig detsamma.’’ Morrade han. Jag skakade på huvudet och tittade ut genom fönsterrutan, hissade ner den och försökte lugna ner mig av den friska vinden.

’’Bara för att jag bor med dig så betyder det inte att vi är ett par.’’

’’Det har jag inte sagt.’’

’’Ett, det var precis vad du sa på parkeringen för fem minuter sedan. Två, du agerar precis som om vi var tillsammans!’’

’’Vad spelar det för roll.’’

’’Det spelar stor roll, Justin. Jag vill inte att folk ska tro att det är något annat än vänskap mellan oss och de signaler du skickar är som om jag vore din flickvän!’’ Jag kände hur jag bara blev mer irriterad för varje sekund som skenade iväg.

’’Du skäms för mig.’’

’’Det är klart jag inte gör, jag bara… Ser dig inget annat än en vän, en bästa vän.’’ Jag blev kvickt lugn.

’’Delar bästa vänner säng? Bor dom ihop? Sover dom - kramandes - tillsammans? Hu?’’

’’Det är pågrund av vadet som vi gör det, och det vet du.’’

’’Dina känslor för mig är inte pågrund av vadet.’’ Skakade han på huvudet. ’’Jag har inga känslor för dig.’’ Suckade jag.

’’Om de du säger skulle stämt, så skulle du bett om att få sova i ett annat rum, du skulle inte oroa dig för mig, du skulle strunta i om jag tog hem horor och du skulle faktiskt struntat i vadet och stuckit hem.’’ Hans blick borrade sig in i min.

’’Jag har inga känslor för dig… Jag har inte det, tro vad du vill.’’ Mumlade jag tystare när den osäkra sidan syntes i mig. Han skrattade högt, men utan någonting att se humor i och skakade på huvudet.

’’Fortsätt säg det, och du kanske övertalar mig.’’


Tror ni på vad Noah säger, eller ljuger hon? Den där Hayden (zack efron) kommer ställa till det rejält för dom :O

 

Fråga: Säg ett citat du älskar? (ska måla ett på min vägg och behöver ideer!)

Svar: If you can Imagine It, You can achive It, If you can dream It, You can become It :) 


Kommentarer
biebzters säger:

Åååh, helt perfekt!
Hahah, jag har inget citat :p

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://biebzters.blogg.se

Lmssy säger:

Så bra!! :*
Sv: Haha har några så här:

-I dream because there is no other way i could see it happen.

-Don't let your dreams just be dreams.

-To be a champ, you have to believe in yourself when nobody else will.

-You were given this life, because you are strong enough to live it.

-You only live once but if you do it right, once is enough.

Här var några citat jag älskar! ;)
Det var så svårt att bara välja ett, så du fick fler xD :*

Svar: Älskaaaar citaten babe 😍❤️
Handling

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://lmssy.blogg.se

therese säger:

Åh så bra kapitel! Detta är verkligen min favoritblogg och älskar att det blir lite mer drama!:)

Never look back är ganska fint!:D

KOMMENTAR SKRIVEN:

Hilda säger:

ASSO GUUUD!! Perfekt kapitel!! Du anar inte hur glad jag blev när jag såg att ett nytt kapitel var uppe!

Svar: Friends are like stars, you don't always see them, but you know they always there :)

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

Grymt

KOMMENTAR SKRIVEN:

Sanna säger:

ÅÅÅÅH HERREEGUUUUD VA UNDERREBART!!!<3

KOMMENTAR SKRIVEN:

Emelie säger:

jätte bra !! :))

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://storiesaboutjustinb.blogg.se

Ylva säger:

HAHAH älskar dig..🙀💥

Svar:
Gör vad du vill med ditt liv, förlora allt och alla. Men förlora aldrig dig själv. Tappa aldrig tron på dig själv och glöm inte vem du är innerst
Inne!

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

Hjhaha ohh❤️❤️ svar: hhah aa ja har en:: never stop with your novell its perfect! Så varje gång du kommer in i ditt rum så ser du de på vägen och då så glömmer du inte skriva och förhoppnigs slutar du inte heller!!😂😂❤️❤️❤️❤️

Svar: Ahaha aww!😍
Handling

KOMMENTAR SKRIVEN:

Michelle säger:

Jag gillar det :)

KOMMENTAR SKRIVEN:

Camilla säger:

Jag gillar inte Noahs sida i bilen, hon säger att hon inte känner något, men om det var sant skulle det varit som Justin sagt, blev lite sur på henne med att det bara är ett "vad" som det skulle vara därför hon stanna, äh what ever.... Novellen är perfecto! Svar: Citat...ugh... Iaf har några förslag:
~Learn from yesterday, live for today, hope for tomorrow~
~Life is like a box of chocolates, you never know what you're gonna get~
~enjoy this moment beacuse this moment is your life~
~ It's the little things that makes life big~
~Happines is so hard to find, once you find it you better hang on tight or you'll lose it~

KOMMENTAR SKRIVEN:

Camilla säger:

Awesome! Du är så hiimla bra!! Gött att läsa alltså! Svar:
Ugh...citat...har några förslag iaf...:
~ Learn from yesterday, Live for today, Hope for tomorrow
~Enjoy this moment beacuse this moment is your life
~It's the little things that makes life big <3

KOMMENTAR SKRIVEN:

Camilla säger:

Jag tror inte mina komentarer publiceras...

Svar: Joo haha, det gör dom 😝💕
Handling

KOMMENTAR SKRIVEN:

Camilla säger:

Jag har skrivit massor av komentare nämligen men nu...såklart ingen har publicerats förutom den onödiga.. Iallafall nu orkar jag inte skriva alla citat jag skrev då så svar: Learn from yesterday, live for today, hope for tomorrow. It's the little things that makes life big

KOMMENTAR SKRIVEN:

Camilla säger:

HAHAHAHA JÄVLAR vad bra jag är asså, sorry jag måste ha dampat dig med komentarer, men jag såg inte en ända som uppladades, nåja nu får du iallafall fler komentarer ;) sorry...

Svar: AHAH grym aså 😂
Handling

KOMMENTAR SKRIVEN:

M.M säger:

Jätte bra!! :)

Svar: har några :)
When you're up in life, your friends get to know who you are. But when you're down in life, you get to know who your friends are

If you don't fight for what you want, don't cry for what you lost

Be whoever you want to be. People are going to judge you, no matter what you do.

Sometimes, the person you'd take a bullet for ends up being the one behind the gun. -Tupac

KOMMENTAR SKRIVEN:

annika säger:

Du är verkligen grym! Går bokstavligt in minst 2 gånger om dagen för att se om det kommer upp något nytt!

Svar: Så söt 😍
Handling

KOMMENTAR SKRIVEN:

Fanny säger:

Jätte bra, såklart hon känner nått😉
Svar: People change, things go wrong, just remember, life goes on!

KOMMENTAR SKRIVEN:

Becca säger:

Så himla bra kapitel, skulle döda för att skriva som du. Kapitlet var verkligen helt perfekt, älskar Justins och Noahs konversation i bilen. Och sen Hayden som kommer och skapar problem, love it! :*❤

- Trust takes years to build, seconds to break and forever to repair.
- Soldiers have cuts, warriors have scars
- Today is a day that will never come again, make it a great one
- A dream is a wish our heart makes

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://bieberheaven.blogg.se

Celebnovell säger:

Skrev fel i förra kommentaren... det är 5 kapitel kvar nu att läsa - 6 förut. Hehe, min matte är kanske inte världens bästa.

Anyway kapitlet var PERFEKTION av hög nivå... förstår inte hur du lyckats PRECIS varje gång. Det verkade omöjligt till en början men här kommer du med en sjukt bra novell, jämn uppdatering, perfekta kapitel, sjukt snygga kollage... uhm vad finns det mer? ♥

Svaret på din fråga är nog sent på att svara på hahah men är ändå för spänd inför att läsa dina andra kapitel så jag hoppar nog över att svara HAHA ♥

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://celebnovell.blogg.se/




- Skriv ditt namn här:

- Skriv din e-post:

- Skriv din url här:

- Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback