Inlägget är skrivet under kategorin ✓ DID 1: Devil In Disguise © BIEBSTOORY.BLOGG.SE

Chapter 43. Be ready bitch

 
Han gav mig en morrande blick och höjde sin hand för att slå till mig men hann inte längre än så förräns jag hörde hur några steg in i rummet vilket fick honom att stelna till.
''Jag skulle inte göra så om jag var du.'' Morrade en igen kännd röst. Ett nöjt leende spred sig på mina läppar innan jag backade bak till killarna.
''Se inte så förvånad ut... Vad trodde du, Elijah? Att jag skulle komma själv?'' Jag höjde på ögon brynen med samma nöjda leende som spridit sig på mina läppar.
 
Hans chockade min förvrängdes till ett flin på läpparna.
''Hur mår din mamma och syster? Hu?'' Han satte sig återigen i foröljen och gav mig en nöjd blick. Jag spännde käkarna och knöt min näve.
''Ta inte upp dem.'' Morrade jag med en hotfull röst. 
''Så, har du fått reda på vem som dödat dem.'' Fortsatte han uppmanande. Ljupa andetag, Summer. Försökte jag  lugna ner mig.
''Håll... Käften.'' Jag spännde hotfullt min blick i honom och laddade min pistol.
''Wow, slow down. Jag vill inte skapa problem.''
''Som om du inte redan gjort det.''
''Om jag har.'' Flinade han. Han gick mig på nerverna. Totallt. Med sitt sliskiga leende och raspiga hotfulla röst. Nu är det första gången jag känner att jag inte skulle känna ett dugg om jag sköt honom.
''Well... Det finns en kille här som värkar gilla att döda familjer.'' Elijahs blick flyttades mot Justin. 
''Elijah, sluta.'' Bad jag nu med en vänlig röst och hoppades innerligt på att han skulle lyssna. Men givetvist inte...
''Njöt du när du döda min familj? Hu!?'' Röt Elijah. Jag vände min blick mot Justin som såg krossad ut. Arg, hatfull och irriterad.
''Justin, ta det lugnt.'' Viskade jag och tog tag om hans arm. Men han slet sig ur mitt grepp och struntade i vad jag sa, tog några hastiga steg mot honom och spännde sin blick i honom.
''Njöt du av att döda min familj!?'' Skrek Justin förkrossat. Jag tittade förvirrat på Justin. Sedan på Elijah som flinade brett.
''Vänta, va?'' Jag tog ett steg närmre Justin och tittade förvånat på honom.
''Har han inte berättat.'' Han tittade en aning chockat på mig men flinade bara sedan.
''Justin?'' Jag satte min hand på hans arm och vände på honom så han tittade med sina kol svarta ögon in i mina.
''Ja! Han dödade min fucking familj! Nöjd!?'' Skrek han mig rakt i ansiktet. Jag knep ihop med ögonen och backade undan några steg.
''Tvingade jag dig till att berätta? Nej! Men du kunde åtminstonde låta bli att skrika det i mitt ansikte!'' Tjöt jag upprört och ställde mig mellan Damon och Stefan som tittade ner på mig med en orolig blick.
''Är du okej?'' Viskade Stefan. Jag suckade och tittade upp på honom och nickade svagt.
''Vart är dem andra?'' Viskade jag. Damon, Stefan och Justin var dem ända här uppe. Resten... Vet jag inte?
''Dem fixar lite saker.'' Svarade Damon. Fixade vadå? Vi hade allt vi behövde. Det känns som om detta kommer gå åt skogen. Med Justins agresiva beteende och Elijahs retliga humor kommer det säkert skita sig.
''Dem behövs nu. Innan Justin gör något dummt.'' Viskade jag med sammanbitna tänder. ''Snart, Summer.''
''Drama... Det gillar jag.'' Skrattade Elijah hest. Jag vill strypa den jäveln och se honom dö. Inga skuldkänslor här, nej. Inte längre. Jag såg hur Justin flåsade i ett försök att lugna ner sig. Men jag visste att det inte skulle fungera. Så jag tog mod till mig och gick fram till Justin, tog tag om hans hand och drog med honom bak till killarna.
''Inte ännu, Justin.'' Påminde jag honom. Jag visste att han ville döda Elijah lika mycket som jag vill det. Men vi måste hålla oss till planen. Annars kommer det bli kaos. Det vet jag.
''Romantisk. Vad gulligt.'' Denna gången var det Josh som öppnade munnen och hade ställt sig upp från sin stol. Med långsamma steg tog han sig fram till Cece.
''Avundsjuk?'' Sa jag och korsade mina armar framför bröstet.
''Inte det minsta.''
''Så vart kom du ifrån? Ingen frågade om din åsikt, Josh.'' Kaxade jag emot. Han spännde blicken i mig och knöt sina nävar.
''Du har blivit tuffare sedan sist. Inte lika känslosam och... Mesig.'' Sykade jag honom med ett flin.
''Jävla ho...-''
''Ey!'' Skrek Justin med en arg ton och riktade sin pistol mot Josh. Han tittade hotfullt på Justin och förde sin blick åter igen mot mig innan han tog tag om Ceces hår strax ovanför pannan och drog upp hennes huvud så han mötte hennes blick.
''Vet du varför du är här? Hu? Tack vare din fucking vän där borta.'' Fräste han och pekade med hela armen mot mig.
''Hon är döv din idiot.'' Spottade jag. Jag kände hur nervositeten steg ju mer jag såg hur Cece grät. Hennes ögon tittade desperat på mig och skrek efter frihet. Hur mycket jag än ville springa fram till henne, knyta upp repen, dra bort tejpen och krama om henne... Kunde jag inte. 
''Summer...'' Damon petade diskret på min arm. ''Nu.'' Viskade han. 
''Nu?'' Upprepade jag tyst. ''Nu.'' Försäkrade han mig. Jag räknade tyst i huvudet, 1... 2... 3.... Alla fyra for ut ur rummet och slängde oss över räcket som gjorde så vi landade med en hård smäll på golvet.
''Ta dem!'' Hörde jag Elijah skrika åt sitt gäng.
''Summer! Ta skydd!'' Väste Justin och drog bort mig en bit från trappan.
''Varför?'' Sa jag hastigt men gjorde ändå som han sa. Jag hörde hur trappan knarrade när dem rusade ner för trappan men plötsligt stannade dem. Ett tickande ljud kunde höras och inte mer än en sekund senare hördes en gigantisk explosion. Även fast både jag och Justin låg bakom soffan med huvuderna ner tryckta mot golvet så for vi bak några meter av trycket från explsionen. Jag hasade mih upp på armbågarna och satte mig sakta upp.
''Justin! Kom igen.'' Väste jag och puttade till honom där han låg med ansiktet vännt ner mot golvet.
''Mhm...'' Stönade han och satte sig upp. Bara dem få metrarna vi flög bak gav oss en ordentlig smäll. Jag ställde mig sakta upp för att se till att dem som stod vid trappan, dog. Och ja, självklart var dem döda. I princip hela hallen var i lågor. Även en del av trappan som vi var tvugna att ta oss upp på för.
''Kom igen!'' Sa jag innan jag drog fram mp5:an och var redo för att avlossa skott. Jag gick med normala steg fram till trappan. Men började smyga upp för den då jag inte ville bli upptäckt. Resten av killarna var borta. Jag kunde inte skymmta någon utav dem. Förutom Justin som hade tagit sig upp på båda benen och var på väg mot mitt håll. Jag kramade hårt om mitt vapen och riktade den mot dörren jag snart skulle stiga in i. Samma rum som vi nyligen varit i. Jag stod strax utanför dörrens öppning och hoppade snabbt fram med vapnet siktat mot fotöljen där Elijah satt... Eller med andra ord, suttit. Rummet var tomt. Förutom Cece som fortfarande satt på stolen gråtandes. Jag slappnade av en aning och rusade fram mot henne med tårar brännandes bakom ögonlocken.
''Allting kommer bli bra.'' Viskade jag och knöt loss repet som höll fast hennes händer bakom ryggen. Sakta, drog jag av tejpen för hennes munn och innan jag ens hann blinka kramade hon hårt om mig.
''V-vad är det so-m händer.'' Stammade hon gråtandes fram. Vad skulle jag svara? Med andra ord, hur skulle jag svara. Nu när hon inte hör, då hon inte kan få en förklaring, blir det svårare att försöka få henne att förstå. Hon satte sig återigen i stolen och tittade med röd sprängda ögon på mig. Redo för att få ett svar som skulle få henne att förstå varför någon ville göra henne illa, varför jag bär runt på vapen och varför allting hände. Plötsligt blev hennes ögon stora. Hennes ansikte förvrängdes och hennes munn öppnades och ett högt skrik för ur hennes strupe medans hon pekade strax bakom mig. Jag vände snabbt på huvudet men hann inte göra något förräns jag kände hur en tung, muskulös kropp hade hamnat på mig. 
''Fucking idioter! Ni har förstört mitt liv!'' Röt han mig i ansiktet medans han boxade mig kraft fullt i magen. Jag kände hur smärtan snabbt spred sig runt hela magen och hur andetagen sakta försämrades. Jag kunde inte bara ligga där och låta honom döda mig. Så jag knöt min ena näve och slog till honom hårt i ansiktet. Hårt nog så jag kunde ta mig ur hans grepp och kröp panikslaget därifrån. Men knappt en meter fram tog han tag om min fotled och försökte dra mig ner till honom.
''Jävla mördare!'' Röt jag och sparkade till honom i huvudet. Han tjöt högt till och släppte min fotled. Jag kravlade upp mig på benen och nappade åt mig mitt vapen, siktade på hans huvud och spännde blicken i honom.
''Jag vet att du inte kommer göra det...'' Stönade han till och ställde sig på knä framför mig.
''Varför skulle jag inte göra det, Elijah. Du dödade nästan min pappa, gjorde min kompis döv och döda Justins familj.'' Morrade jag.
''Tänk efter, Summer. Justin dödade din mamma och syster. Hatar inte du honom? Hu? Vill inte du ge igen, döda honom?'' Vad var det för idiotisk fråga?
''Jag kan inte hata honom. För han är ingen psykopat som du...''
               
Piano Tribute Players – Secrets (lyssna för bättre inlevelse! ♥)
I nästa sekund kramade jag om vapnet och tryckte ner avlossaren så ett skott prickade honom mitt i pannan. Hans livlösa kropp föll ihop och en blod pöl bildades vid hans huvud. Jag slängde vapnet bredvid honom och rusade mot Cece som tittade med stora ögon på Elijahs döda kropp. Hon såg ut att vara i chock. Det var hon förmodligen eftersom det var en rätt så hemsk syn. Jag räckte henne min hand och snabbt greppade hon tag om den och sakta, började vi gå ner för trappan. Eld flammor syntes lite överallt i huset nu. Det flammade upp strax framför oss vilket fick Cece att skrika till.
''Det är lugnt, du behöver inte vara rädd.'' Förskte jag lugna henne. Men kom på strax efteråt att hon inte hörde. Vi gick runt flamman och började gå ut ur huset för att ta oss till ett säkrare ställe då jag såg...
''Justin!?'' Tjöt jag hjärt krossat, släppte taget om hennes hand och rusade fram mot honom. Han låg på golvet med blicken upp i taket. 
''Justin!? Titta på mig!'' Tjöt jag och skakade i honom. Men jag fick ingen som helst reaktion tillbaks. Han var helt borta. Inte borta som i död. Men snart kanske han var det? Jag satte mina händer under hans armar och drog honom tätt intill mig så hans huvud vilade på mina ben.
''Justin, snälla svara!'' Skrek jag och försökte fånga hans blick. Tårar började spruta ut från ögonen och synen blev suddig av tårar som inte ville ut. Jag lutade mig ner och kysste hans nästan lila blåa läppar och kramade om hans hand.
''Snälla Justin!'' Grät jag. Det var detta jag fruktade hela tiden. Att förlora honom. Jag var egoistisk just nu. För jag behövde honom. Jag behövde honom för att leva och må bra. Han var min kärna till att ens leva vidare när jag har ett kompliserat liv som ingen kan förstå sig på. Jag såg hur en tår slank ner för hans bleka kind, droppade på min hand flata och försvann bort.

 
Detta var det näst sista kapitlet. Tyvärr så är den nästan slut. Jag kan inte ändra på det. Som jag sakt innan så har jag fått slut på ideer. Eller ja, jag klippte av trådarna för tidigt. Det betyder att, jag typ nästan hade bestämmt att den skulle sluta runt 40 - 50 kapitel, jag avslöjade ju alla deras hemligheter och resten av ideerna vid 30 ungefär vilket gjorde det svårare att fortsätta. Hoppas ni förstår vad det är jag menar, haha. Puss!♥
 

Kommentarer
Anonym säger:

Nej snälla Justin får inte dö!!! Snälla, han måste bli räddad så att dem kan leva förevigt tsm, det blir jo en tråkigt slut om Justin dör..:(

Svar: Vänta och se.... ;)♥
Handling

KOMMENTAR SKRIVEN:

Celebnovell säger:

Han är inte död, ellerhur? HAN FÅR INTE VARA DÖD! :'O

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://celebnovell.blogg.se

Anonym säger:

NEEEEEEEJ HAN FÅR INTE DÖ!

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

Neeeej Justin får inte dö? :'( omg vill inte att novellen ska ta slut haha

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

:( Neeej Justin får inte dö!!:(

KOMMENTAR SKRIVEN:

aya säger:

meeer!!

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

sjukt bra, men snälla han får inte dö :'(

KOMMENTAR SKRIVEN:

Adina säger:

Sjuukt bra

KOMMENTAR SKRIVEN:

Biebsdrew säger:

Döööööö inte

KOMMENTAR SKRIVEN: HEMSIDA: http://biebsdrew.blogg.se

Emelie säger:

Omg ! Mer !!!
Jätte bra ! :)

KOMMENTAR SKRIVEN:

Maria :* säger:

Neeeeej!! Han får inte döö :'( Meeeeeeeeeeeer!!

KOMMENTAR SKRIVEN:

Carro Andersson säger:

Dom kan ju inte ha ett så sorgligt slut, det går inte. Det skulle rent av förstöra allting..

Har läst igenom din novell på två dagar och jag måste säga att den är sinnes bra!! Sjukt duktig du är på att skriva!

Låt inte slutet vara sorgligt..

KOMMENTAR SKRIVEN:

Ebba säger:

HOPPAS HAN INTE DÖR!!!!

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

Jättebra!! :D

KOMMENTAR SKRIVEN:

melinda säger:

Nää seriöst , snälla låt det inte bli ett sorligt slut. Han kan typ hamna på sjukhus elr nåt men inte döö :(uhhh

KOMMENTAR SKRIVEN:

Anonym säger:

åh gud, han får inte dö?!

KOMMENTAR SKRIVEN:

Isabella säger:

Grymt bra meeeer! och han får inte dö

KOMMENTAR SKRIVEN:

Bieber säger:

Han får inte dö !!! När kommer nästa kapitel ???

KOMMENTAR SKRIVEN:

Cindy säger:

NEEEEEEEEEEEEEJ! Inte slut nu :(((
Men om det nu ska vara slut, Gör så att den slutar bra då :'(
Meeer, elr nej, jag vill inte ha mer för det är det sista.
Din novell ligger 1:a bland de noveller jag läser. Din är bäst av alla och förlåt men jag tycker inte nästa novell låter så bra så vet nt om jag kommer läsa den:/ kommer nog läsa de 2-3 första kapitlen och se om den verkar bra, men vi får väl se. I alla fall så kmr det säkert finnas andra som kommer tycka om din novell :) :(

KOMMENTAR SKRIVEN:




- Skriv ditt namn här:

- Skriv din e-post:

- Skriv din url här:

- Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback