Inlägget är skrivet under kategorin ✓ Forever and Always © BIEBSTOORY.BLOGG.SE

Chapter 21. Forever and Always...


''Welcome my beauty...'' sa han och parkerade på en grusplan. Jag steg ur bilen och fick syn på ett stort och lyxigt hus. Med pool och bar, solstolar, vita soffor, parasoller. Allt fanns! Fast vänta... Vad trodde jag igentligen? Att vi skulle bo på ett hotell? Snälla... Jo, såklart ett lyxigt hotell. Men detta... Det slår liksom allt! Han tog tag i min hand och drog med mig till yttedörren. När han långsamt öppnade dörren fick jag syn på Aria, Chaz, Ryan, Selena, Vannessa och Zac! Min mun formades till ett 'O'. 
 
Att Vanessa Hudgens och Zac Efron var här... I samma rum som mig! Det var helt... wow! Men eftersom jag redan umgås med Justin -som då är den kändaste tonåringen- så är jag inte helt utflippad. Jag ser dem nästan som vanliga människor. Klart jag ibland tänker att dem är kända och sådär... Men det inget jag lägger tid på. Detsutom så är Selena också här. Jag har tänkt över om Justin och Selena och hela den grejen. Jag kan inte ogilla henne för att hon kanske har kännslor för Justin. Justin värkar också ha kännslor för henne. Vilket jag inte kan styra över. Han får självklart ha kännslor för henne. Men... Det ända som stör mig är att han glömmer mig. Fast jag hoppas på att det inte kommer att hända igen. Och jag ska börja på nytt med Selena. Hon är ju så rar i vanliga fall. Faktiskt alltid. Det är svårt att ogilla henne. 
''Heej!'' shöt Aria i full hals och sprang fram och kramade mig. Jag kramade henne förvånat tillbaks. Så Aria var också med på detta? Ja, alla i detta rummet var troligen med på detta. Hon avslutade kramen och log glatt mot mig. Selena kom fram till mig med ett leende på lepparna.
''Hej! Skönt att se att du mår bra igen!'' sa hon och kramade mig. Jag kramade henne halvt förvånat. Men log sedan.
''Ja, det är skönt att slippa rullstolen...'' sa jag och log. Hon nickade förstående och gick sedan åt sidan så Chaz och Ryan kunde komma fram.
''Hey Marry!'' Sa Chaz och kramade mig. Marry har han börjat kalla mig för några veckor sedan. Eftersom jag heter Monroe i efternamn och det finns en kändis som heter Marilyn Monroe så har det blivit mitt smeknamn framöver. Marry... Det är väl fint antar jag. 
''Hey Chazzy!'' skrattade jag. Chazzy... Vart kom det ifrån? Jag har aldrig kallat honom det. Men på något sätt lät det roligt. Chazzy och Marry... Nja?
''Mitt nya smeknamn?'' skrattade han.
''Jepp... Nu framöver!'' skrattade jag. Ryan kom fram till mig och log glatt.
''Skönt att skippa rullstolen huh?'' 
''Hej på dig med Ryan! Och ja...'' Skrattade jag. Han kramade mig och gick sedan till dem andra. Det blev värsta kram stunden här. Justin stog med ett leende bakom mig med en hand på min höft. Nästan som han signalerar till alla att jag är hans. Bara hans. Vilket var gulligt. Vanessa kom fram till mig med ett sött leende.
''Hej! Trevligt att träffas... Lola!'' sa hon och kramade mig.
''Trevligt att träffas Vanessa...'' log jag och kramade henne tillbaks. Vannessa... Hon värkade lika rar och snäll som Selena. Ingen kan ogilla sådana personer. Tillsist kom Zac fram till mig. Med ett snett leende.
''Hej Lola... Trevligt att träffas'' Sa han med en hes röst.
''Hej... Zac. Nöjet är på min sida.'' sa jag. Nöjet är på min sida? Vad var det? Det var väl något man sa på 1900-talet? Jag log generat och om kramade honom. Medans jag kramade Zac kände jag hur Justins arm spände sig och i ögonvrån såg jag hur han spände käken. Han harklade sig och tvingade fram ett leende. När jag avslutade kramen så kände jag hur Justin slappnade av igen. Jag vände mig om och tittade på Justin med en rynkai pannan.
''Vad var det?'' viskade jag så bara han hörde.
''Vadå?'' viskade han. Jag bara skrattade och skakade lätt på huvudet. Allihopa samlade sig i det stora fina vardagsrummet. En stor svart soffa stog längst väggen. Väggarna var vita med små hyllor lite här och var. En stor platt tv hängde på ena väggen sedan ett svart litet bord framför soffan. En stor färgglad tavla hängde på den andra väggen som prydnad. Rummet fylldes av massa röster. Vi pratade förfullt. Jag, Selena, Vanessa och Aria satt och pratade om allt. Vilket var kul! Nessa - som jag kallar vanessa - och jag kom väldigt bra överäns. Faktikst alla vi fyra. Och killarna satt och pratade kill grejer. Jag vet inte vad killgrejer är. Jag antar att det är bilar och fotboll vad mer? Fast dem är ju skådisar och sångare vilket dem har gemensamt. Förutom Chaz och Ryan. Dem är ju Justins kompisar. Det är de ända dem är kända för. 
.
Vi gick runt på stan. Alla åtta. Jag, Nessa, Sel, och Aria gick armkrok tillsammans genom all folkmassa. Killarna gick strax efter oss. Som tur var hade vi med Kenny och Moshi. För stan var full av folk i olika storlekar. Solen sken något så otroligt starkt. Hettan ökade. Jag kände hur svettet sakta rann ner för ryggen. Jag rös av obehag men valde att ignorera det. Jag kände en varm och svettig hand krama min svettiga hand. Jag vände blicken upp och fick syn på Justin som hade ett stort leende. Jag flätade ihop våra fingrar och ett stort leende spred sig på mina leppar. Sådär gick vi hela turen på stan. Det kändes rätt! Blickar från allihopa fick vi ja... Men det försökte jag ignorera. Jag menar... Dem vet ju att vi är bästa vänner. Thats it! Bara vänner.
''Ashley! Kom!'' sa Sel och viftade med handen. Jag log och gick till henne där hon stog vid en fontän med Nessa vid hennes högra sida.
''Okej... Lee nu!'' Sa Aria bakom kameran. Alla tre plutade med munnen istället för att lee. Efter hon tagit fotot och vi fått se det skrattade vi smått åt hur vi såg ut. Sedan fortsatte vi att vandra bland all folkmassa.
                                                      ▼▼▼
''Lola?'' Ropade Justin från hallen. Jag ställde mig motvilligt upp ur soffan och stegade ut mot hallen där Justin stog.
''Mm?'' sa jag tyst. Jag var nästan helt utslagen. Värmen hade fått mig så trött. Värmeslag. Det är det jag har. Tror jag?
''Jag ska ut stund. Passa på att vila om du behöver... Okej?'' sa han och pussade mig på gässan med ett leende. Jag nickade lätt innan han steg ut ur huset och sedan mot bilen. Jag stängde dörren strax efter honom och gick trött mot soffan. Sell och Nessa kom ut joggande och slängde sig i soffan.
''Hej tröttis!'' skrattade Nessa. Jag skrattade medans jag kämpade emot att somna. Men jag var för trött.
''Ehm... Jag... Går och... Lägger mig en stund.'' mumlade jag och gick mot mitt sovrum. Det var ju inte bara mitt sovrum. Mitt och Justins. Ingen anna ville sova med honom. Inte änns Sel. Jag kom inte riktigt ihåg hur vi fick ihop det såhär? Att jag och Justin delar rum. Tjejerna sover tillsammans och killarna sover tillsammans. Förutom jag och Justin då. Men det var väl okej för mig. Jag la mig bekvämt i sängen och somnade snabbt.
.
Jag vaknade med ett ryck när jag hörde att min mobil ringde. Jag slängde mig på golvet av ren panik. Smärtan spred sig i min höft. Men jag struntade i det och ställde mig snabbt upp för att ta min mobil.
''Hallå?'' sa jag nyvaket medans jag vinglade tillbaks till sängen.
''Nyligen vaknat eller?'' skrattade Justin i luren. Jag suckade iriterat.
''Mm, tack för du fick mig att slänga mig på golvet!'' sa jag ironiskt. Hans skratt klingade i mina öron. Hans skratt var det underbaraste jag visste. Det fick mig att lee även fast smärtan bulltade i höften.
''Sorry... Men det var inte det jag skulle säga. Ta på dig något fint. En bil kommer och hämtar dig om en halvtimme.'' sa han. Jag kunde höra att han log.
''Varför?''
''Sluta ställ frågor och bara gör som jag säger... Vi ses snart.'' sa han och innan jag hann säga något la han på. Kan han aldrig sluta att överraska mig? Vad är det nu han hittat på? Jag suckade högt innan jag gick till min resväska som var proppfull av kläder. Inget av det hade jag packat. Utan Justin. Men han visste vad jag gillade och brukade ha på mig. Jag rotade bland en massa kläder. Mina kläder låg lite överallt i rummet när jag äntligen hittat något att ha. 
En vit väldigt kort klänning med ett brunt läder bällte. Jag nickade nöjt och tog ett par bruna sanddaler i handen och gick in i badrummet. Jag fixade mitt hår lite snabbt genom att locka det lite och satte maskara på nytt. Jag tog min mobil i handen och kollade på klockan. 21:00. Det var hyfsat sent. Alla låg till sängs. Det hade vart en lång dag vilket innebar att alla skulle vara väldigt trötta vid denna tiden. Vilket stämmde. Jag tog min bruna portfölj och smög ut till hallen. Jag satte på mig mina sanddaler och öppnade dörren då jag skulle gå ut när någon stoppade mig.
''Vart ska du?'' viskade Nessa som stog alldeles yrvaken.
''Öh... Jag ska ta lite frisk lugt.'' ljög jag.
''Sådär finklädd?'' sa hon och höjde på ögonbrynen. Jag visste att det inte gick att ljuga för henne.
''Okej... Jag ska träffa Justin.'' sa jag med en suck.
''Ojojoj! Är det något på gång mellan er?'' sa hon för att retas.
''Nessa... Nej, nej. Klart det inte är. Han är som min storebror. Men jag måste värkligen gå...'' sa jag och log innan jag steg ut. Hon nickade med ett leende och stängde dörren efter mig. En svart bil väntade på mig precis som Justin sakt. Jag joggade mot bilen och hoppade sedan in. I förar sätet satt Kenny med sitt stora leende som han alltid har.
''Okej, vad har Justin nu planerat?'' sa jag nyfiket.
''Lola, det är din födelsedag ju.'' sa han som om det vore självklart att det var hemligt.
''Ja, men berätta!'' sa jag med stora ögon. Han skakade lätt på huvudet och startade bilen.
''Nepp. Det får du se...'' sa han och körde sedan ut från grusvägen. Jag suckade högt och lutade mig tillbaka i sätet, satte på mig bilbälltet och tittade ut genom fönstret. Det tog inte så långt tid innan vi äntligen var framme. Han stannade vid en strand och dumpade mig mitt på den kritvita sanden. Så det var det? Skulle han bara lämna mig här? Min mobil började surra. Jag drog upp den ur portföljen och såg Justins namn lysa på skärmen.
''Vart är du?'' sa jag snabbt.
''Gå en bit längs stranden... Du kommer se vart du ska.'' sa han med en mystisk röst och la sedan på. Han svarade inte änns på min fråga. Men jag hade inget annat val så jag gjorde som han sa. Jag gick en ganska lång bit längs strandkanten med sanddalerna i ena handen. Havet var alldeles klarblott och vackert. Solen hade ännu inte gått ner. Och klockan är mer än nio. Jag vände blicken från havet och fick syn på en brygga. Den var lång med... Vad är det? En bar längst ut? Nej, men iallafall ett litet tak och ett golv. Jag tittade mig omkring för att se om Justin kanske var här någon stanns. Men nej. Inte en ända människa i syn håll. Hur skulle jag veta vart jag skulle? Jag visste inte änns vart jag var! Jag kände mig villse. Istället för att gå ut på bryggan fortsatte jag gå. Och det var tur att jag valde att gå för en liten bit bort från bryggan fanns ett litet hus. Den hade en liten altan där det var dukat för två personer. Ett stort leende spred sig på mina leppar. Jag har äntligen hittat! Det har tagit mig en halv timme att hitta hit! Varför kunde inte Kenny köra mig hit från första början? Jag skakade av mig tankarna och sprang mot huset. Det var tomt. Men tända ljus fanns lite hör och var. Det var riktigt fint. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra så jag valde att sätta mig ner på en utav dem väldigt bekvämma stolarna.
''Du hittade!'' Hörde jag någon säga bakom mig. Jag fick nästan lite panik men kom sedan på att det var Justin. Jag vände mig om och log glatt mot honom.
''Ja, Efter att ha blivit dumpad på en helt okänd strand så är det otroligt!'' sa jag ironikst. Han bara skrattade och satte sig sedan på stolen framför mig. Han var... Fin klädd? Eller? Nej, inte riktigt. Han bar iallafall en vit skorta och ett par gråa jeans . Okej, jämfört med vad han brukar ha på sig så är det här fin klätt. En servitris kom utgåendes till oss och serverade våran mat. Det luktade något så otroligt gott! Jag visste inte riktigt vad det var jag åt med det var så gott! Han hällde upp lite vin i mitt vin glas och sedan till sig själv. Jag smuttade lite på vinet. Det var gott. Jag brukar typ aldrig dricka vin. Om det är något jag dricker så är det väl... Cola. Lite konstigt i know. Men jag är inte så mycket för vin och alkohol drycker.
''Det var jätte gott Justin!'' sa jag och stoppade den sista i munnen.
''Tack...'' sa han och log. 
''Varför en middag?'' frågade jag plötsligt.
''Det är väl självklart? Du fyller ju år idag!'' sa han. Ja, jag fyller år. Men det var nog med att få åka hit. Jag menar... Det borde kostat mycket pengar. Och nu, en middag. 
''Ja... Men-'' jag hann inte säga mer förens han avbröt mig.
''Inga men... Okej?'' sa han. Jag log tacksamt för det han gjort. Han var så underbar. Att han tagit sig tid att göra det här för mig. Hela resan och att alla mina vänner är här. Han ställde sig plötsligt upp och gick runt till mig och tog min hand.
''Kom..'' sa han och drog med mig. Jag ställde mig hastigt upp för att hinna med honom. Vi gick hand i hand längs stranden.
Solen hade börjat gå ner. Det var riktigt vackert. Han stannade mitt i allt och tittade på mig med ett leende sen drog han upp något ur byxfickan.
''Här... Öppna den'' sa han och gav mig en liten ask. När jag öppnade asken så fick jag syn på en guld ring. Min mun formades till ett 'O'.
''D-du friar inte v-va?'' stammade jag jag fram. Han skrattade och skakade lätt på huvudet. Jag pustade lättat ut och log. Han tog ut ringen och satte den på mitt ring finger. På ringen var det inristat ''forever and always''.
''Du och jag bästa vänner för alltid? Vad som än händer så kommer vi förbli vänner... Okej?'' sa han och tog mig i handen. Jag stog där halvt förvånad över vad som hänt men nickade med ett leende.
När jag kollade ner på våra händer såg jag att Justin hade en likadan ring med samma inristning. Han och jag föralltid. Det låter bra. Jag satte mina armar om hans nacke medans han satte sina händer på mina höfter. Vi kollade varandra djupt in i ögonen med ett leende. Såhär kan jag stå hela kvällen. Men stunden var över då min mobil plingade till. Jag tittade på honom med en förlåt-jag-måste-kolla blick. Han nickade förstående. Jag drog upp mobilen och slog in koden för att sedan läsa smset. ''Ni två för alltid? Det kommer aldrig hända! Njut av stunden så länge den varar... -A''. Jag kände hur rädslan sakta kom tillbaka. Jag kände mig iaktagen och en obehaglig känsla spred sig i kroppen. Jag tvingade fram ett leende och tryckte ner mobilen i portföljen igen. Justin ska inte få veta det. Inte nu. Kanske aldrig.
''Vem var det?'' frågade han med en rynka i pannan.
''Min mamma.'' sa jag med ett faikat leende. Han nickade och log. Vi åter gick till det vi höll på med men det var inte lika mysigt längre. Jag kunde inte slappna av. Känslan av att A är här. I samma land som mig. I samma stad. Och till och med kanske här.....
_____________________________________________________
 
 Ni fick ett lite längre kapitel idag! :D♥ Dem är nu i Bahamas och har det så bra.
Men kommer glädjen hålla länge till? Eller kommer kanske A förstöra semestern?
Och vem är A?
 
 

Kommentarer
Linn säger:

Jätte bra! Mer <3

KOMMENTAR SKRIVEN:




- Skriv ditt namn här:

- Skriv din e-post:

- Skriv din url här:

- Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback