Jag sprang runt som en galning i huset letandes efter min svarta dräckt. Dräckten jag fått av DID. Egentligen hatade jag deras ide av att ha svarta kläder då jag var tvungen att ha dräckten. Men det finns ju fördelar att vara svartklädd. Som att man inte syns... Och nackdelar, att jag inte vill minnas åren jag tillbringat i dräckten som jag tillbringat som agent. Jag blev påmind av allt och alla då. Alla personer jag stött på. Och alla äventyr jag fått uppleva. Jag knep ihop ögonen och tog ett djupt andetag.

''Glöm bort allt.'' Mumlade jag och stoppade handen i en låda samtidigt som jag öppnade ögonen. Jag drog fram en svart skin dräckt. Precis den jag letat efter. Ett snett leende spred sig på mina läppar då jag slutligen erkännt för mig själv att jag saknat dem tiderna... En aning.

''Jag går och lägger mig.'' Gäspade Justin som ställt sig i dörrkarmen till mitt rum. Jag ryckte till och vände mitt huvud hastigt mot honom.

''Jag också... Snart.'' Nickade jag och packade ner den igen innan jag gick och satte mig på sängkanten. Han stod kvar ett långt tag och bara stirrade på mig tills han antagligen beslutit sig för att gå fram till mig.

''Hur känns det?''

''För vadå?'' Bildades en rynka i min panna. ''För morgondagen.'' La han sitt huvud på sne. Jag ryckte lätt på axlarna. Jag kunde inte förklara hur jag kände inför kvällen. Och visste egentligen inte vad jag kände överhuvudtaget. Kanske nervös? Eller bara rädd för vad som kommer hända? Jag var mycket medveten om att 5 Lobos var mer än bara farliga. Dem var skickliga, smarta och alltid ett steg före. Hur skulle vi kunna smyga oss på dem när dem har ögon precis överallt?

''Är du säker på att planen kommer funka?'' Viskade jag osäkert. ''Dem är ju världens mest farligaste gäng...''

''Lita på mig när jag säger det här. Allting kommer gå som planerat. Vad som än händer, håll dig bara till planen, okej?'' Han satte sin hand på min hand och kramade mjukt om den. Fjärilar yrde runt i min mage som fick mig alldeles varm av hans beröringar. Allting skulle gå bra. Alla skulle klara sig, försökte jag intala mig själv. Men blev knappt övertygad ett dugg.

''Okej.'' Nickade jag med ett snett nervöst leende. ''Godnatt.'' Log han och började sagta gå ut ur mitt rum och stängde dörren efter sig. Jag föll ihop alldeles utmattad på sängen och ville bara sova bort hela natten och yttligare nästa natt för att sedan vakna när allt var över. Men det vore bara amazing ifall man kunde göra det. Jag suckade högt och kröp ner under det lena täcket och stängde ögonlocken. 

 

''Ta fram väskan Summer!'' Tjöt Damon från baksidan. Jag suckade högt och rusade upp för trappan greppade tag om handtaget och rusade ner igen för att ställa den i hallen. Väskan var full med vapen. Stora som små. Alla skulle få 2 till 3 var. Och vi är fem personer...

''Klä på dig nu, vi sticker om en stund!'' Ropade Justin från hallen där han stod och drog på sig sin svarta skin jacka. Om jag inte vore irriterad över hur mycket dem körde med mig så skulle jag lätt dräggla över hur snygg Justin faktiskt var i jackan. Jag varken nickade eller svarade utan rusade bara in i badrummet där den hängde på kanten av badkaret. Jag stannnade någon meter ifrån den som om den skulle attackera mig om jag kom närmre. Men tänkte inte vela eller något utan greppade snabbt tag om den och slingrade på mig dräckten. Till sist drog jag upp den svart dragkedjan upp till bröstet och vände mig mot helkropps spegeln där jag stirrade på mig egna spegelbild i evigheter, tills verkligheten kom ifatt mig. Jag drog ut den tighta toffsen ur mitt hår och lät mitt hår falla ner alldeles fritt på mina axlar. Jag skakade sagta på huvudet innan jag steg ut till dem andra. Justin vände sig mot mig samtidigt som han tryckte ner något litet i hans jackficka. Ett snett leende spred sig på hans läppar då hans blick fortsatt ner längs min kropp.

''Wow...'' Mumlade Justin. ''Käften.'' Flinade jag och slog till honom på armen som fick honom att skratta hest.

''Är ni redo?'' Frågade Damon och utan att vänta på svar steg han ut genom dörren med några väskor. Alla nickade och gick ut med varsin stor sak som vi bar till dem två svarta Range Roverna. Jag lastade på väskan jag bar och joggade runt till sidan jag skulle sitta på. Justin hoppade in på andra sidan och log lugnande mot mig innan båda knäppte på bälterna. Motorn hade startats och båda bilarna var på väg mot deras hus. Ju längre in mot skogen vi kom ju nervösare blev jag. Det kändes som om min magsäck hade vänts upp och ner. Och kände att om jag inte fick frisk luft snart skulle jag spy. Jag pillade nervöst med mina fingrar som skakade, även hela jag, och tittade nervöst ut mot fönstret där jag mötte den stora, runda, vita månen som lös högt uppe på den kol svarta himmlen. Jag erkänner... Jag är rädd. Vätt skrämd. Illamående och nervös.

''Ey!'' Avbröt Justin tystnaden och sträckte sig efter min hand som han sedan kramade hårt.

''Det kommer gå bra'' Han knäppte upp sitt bälte och hoppade ett säte närmre mig så hans arm slingrade sig runt mina axlar. ''lita på mig.'' Viskade han i mitt öra, så ryssningar for genom hela min kropp och alla muskler slappnade snabbt av. Jag förmodde mig bara att nicka, då rädslan var nära på att få mig att tappa kontrollen över mig själv, för jag kunde se hur bilen stannade. Mitt i skogen, en dimmig skog med läskiga ljud. Med kriminella personen som antagligen skulle döda oss i kväll. Eller kanske skulle det bli tvärt om? Jag kanske ska lita på Justn för en gång skull.

''Då är vi framme.'' Steg Stefan ut ur bilen.

---

Jag vet, det blev också jätte kort. Men tänkte att jag skulle lägga ut nästa imorgon istället då... Det sista kapitlet! :D<3 Btw, ja, det kommer en Epilog ;)