Inlägget är skrivet under kategorin ✓ DID 2: Dark Night Rises © BIEBSTOORY.BLOGG.SE
22 - This isn't to escape, it's suicide
''Det är slut mellan oss, Justin. Kom över det.'' Mumlade jag osäker över vad jag sagt. Ville jag det här?
''Tror du att bara för de kommer jag sluta älska dig?'' Han skakade förtvivlat på huvudet.
''Det kommer krävas mer än så, Summer.'' Jag tittade ner i mina knä. Bilen stannade och snabbt steg han ut för att gå in i huset.
''Jag älskar dig också...'' Viskade jag och steg sedan ut ur bilen.
Mitt huvud bulltade hårt och en obehaglig känsla hade spridit sig i magen. Gårdagen var tydlig nog att komma ihåg. La Dances och Math, Justin och grälandet. Det var för mycket. Där gick gränsen, när han smäller till någon på grund av avundsjuka. Det gick inte att acceptera. Han kan inte tro att det är okej att göra så, speciellt inte efter vad han gjort mot mig. Inget av det gick att förlåta. Jag suckade högt och bestämde mig, efter en timmes av segande, att gå upp ur sängen och täcket jag virat in mig i. Det skulle bli en grymt obehaglig stämning vid frukostbordet. Damon som nästan kysste mig - framför Justin, det gjorde inte direkt saken bättre. Slår vad om att dem är osams - och Justin som säkerligen är arg efter vad som hände igår.
''Tack gud, kan du inte ge mig lite mer problem.'' Mumlade jag ironiskt och drog av mig mina kläder för att sedan dra på mig något freshare än klänningen jag både hade på nattklubben och sov i. Ett vitt linne - som jag stoppade innan för shortsen jag sedan drog på mig och till sist en bäch vit, lite slö kofta och kände mig slutligen nöjd med klädvalet. Jag snurrade runt och började gå ut ur rummet, ner för trappan och vidare in mot köket där - konstigt nog - ingen befann sig. Dem kan väl inte fortfarande sova? Klockan var ju snart 12. En rynka spred sig i pannan innan jag tittade mig runt i huset. Men ingen av dem syntes till. Varken Justin eller Damon. Jag ville inte se dem, men nu är dem var borta kunde jag inte undgå att undra vart dem tagit vägen. Kanske jag till och med blev lite orolig? Fast vänta. Det låter som om jag var chockad över det. Det borde jag inte vara. Jag hade ju sagt att jag älskade Justin, inte för att han hörde det... Men det var fortfarande tre ord som betydde mycket. Vilket jag inte sagt till många fler än Justin och min familj. Men jag behövde inte oroa mig för mer så jag satte riktning mot terrassen där jag slog mig ner i den mjuka ute soffan.
Efter vad som känns som migrän har varken jag haft lust eller varit sugen på någon slags mat. Jag är fortfarande inte det. Men hade ändå tvingat i mig en bunke Ben & Jerry's glass, vilket jag stort ångrade. Min mage kändes värre än innan. Helt ihop knölad, som om någon slaget en näve i magen och en hemsk illamående. Jag stönade smärtsamt och la mig ner på sidan i väntan på att dem skulle komma hem och förhoppningsvis hålla mig sälskap eller åtminstone berätta för mig vart dem hållit hus. En förklaring är det minsta dem kan göra efter vad dem ställt till med.
Jag lutade min armbåge mot fönster karmen och huvudet mot handflatan medans den andra handen höll i ratten. Kan det bli värre? Jag menar... Allt som hände igår. Var det för jag var full? Jag hade visserligen druckit en hel del, men inte förväntat mig att min ilska skulle ta över mig helt och hållet. Avundsjukan hade gjort mig blind. Jag tålde inte bara de faktum att Summer för en gång skull skrattade... Med en kille som inte var jag. Hon var glad och kanske till och med lycklig? Jag får aldrig reda på det, inte efter vad jag gjorde igår som fick henne att helt och hållet vända sig mot mig. Jag suckade frustrerat och bet ihop med tänderna för att inte ge ifrån mig något mer som skulle låta som ett högt skrik. För jag kände mig helt ut och in och inget kändes rätt just nu. Jag bara visste att hon hatade mig. Det gick inte att ta fel på.
''Är ni säkra på att ni vill det här?'' Frågade jag, egentligen inte nyfiken på deras svar. För jag hoppades på alla skulle ge mig ett säkert ja. Jag bestämde det, men alla måste vara med på det. Stefan som satt jämte mig vände sin blick mot mig och gav mig ett osäkert leende.
''Självklart.'' Nej, det är fan inte självklart att man vill det här. Detta är inte att fly, det är självmord. Om jag får säga mitt så tror jag att det är värre än självmord.
''Men tror du dem fortfarande håller sitt?'' Frågade Zack lika osäkert som Stefan log mot mig, kanske osäkrare?
''Jag vet inte? Men vi får väl hoppas på det.'' Suckade jag och spände min blick i vägen igen. Vi passerade en massa hus. En massa gammla, fula, söndriga hus. Bodde dem i ett sådant? Det kunde dem väl inte? Eller?
''Är du säker på att detta är vad Summer skulle vilja?'' Damon mötte min blick i backspegeln som visade en del besvikenhet. Efter vad jag även sätt igår hade vi inte varit lika tighta. Inte för att någon brud ska komma mellan oss. Men detta var inte vilket brud som helst. Det var Summer, min tjej vare sig hon berättade för hel Mexico att jag var hennes ex. Hon var fortfarande min och det kunde ingen ändra på.
''Vi gör det för henne.'' Det gav honom aldrig ett riktigt svar på hans fråga. Men jag struntade i det. Jag ville inte svara på den frågan för att jag ville inte göra honom besviken... Men om jag ska vara ärlig. Jag hade ingen aning om vad hon tyckte eller tänkte. Hon hade ingen aning om vad vi planerade. Hon ska och kommer inte få reda på det. Vi gör henne en tjänst. Jag vet inte vad hon kommer tycka efter vi gjort det. Kanske tacka oss? Om hon skulle kunna... Eller hata oss. Men hon får tillbaks sin pappa, då borde hon inte tycka illa om oss. Eller hur? När jag säger oss, menar jag mig. För såvidar jag vet är det bara mig hon hatar.
''Han erbjöd oss att bli medlem i deras gäng, men vi alla vet att det inte kommer sluta så, right?'' Flög det ur min mun. Och det hade jag inte sagt innan. För vad dem trodde så skulle vi bara slå ihop oss med 5L. Vilket dem hatade från första början. Men ändrade sig efter jag berättat vad som annars händer.
''Vad menar du med det?'' Mumlade Tyler oroligt. ''Jag vill inte ljuga för er... Men vi kommer nog dö.'' Jag var inte rädd. Det var det sista jag skulle vara.
''Justin... Det är fan självmord!'' Brast Zack ut. ''Vi dör som hjältar.'' Försökte jag. Men trodde jag att det skulle få dem att ändra sig trodde helt jag fel.
''Det är inte säkert, okej! Men om det skulle visa sig att det blir så... Tänk bara på att vi gör detta för Summer, okej?'' Det fick dem en aning lugnare. Men mig alldeles osäker. Vad fan är det jag säger? Och vad fan är det jag håller på att planera? Jag hade inget liv, jag hade ingen mening med livet. Varför ska jag då bekymra mig? Tänkte jag sedan och himmlade mentalt åt alla oroliga tankar jag haft.
''Jag ger upp, vi åker hem och letar mer imorgon.'' Suckade jag och maserade min vänstra tinning.
Fyra fucking timmar dit och fyra fucking timmar tillbaks. Åtta timmar som slösades på ingenting! Det gjorde mig frustrerad. Jag trummade rastlöst på ratten medans jag förde cigarretten mot mina läppar med den andra handen. Jag drog ett bloss innan jag lät all rök pysa ut mellan mina läppar samtidigt som jag vände min blick ut mot fönstret och svängde upp på uppfarten. Finally! Skrek jag mentalt och stängde av bilen innan jag steg ut, gick - ett annat håll än dem andra - runt huset och in på terrassen där jag stelnade till. Jag hade min blick ner i marken men kände ändå att någon stod framför mig, lika stel och chockad som jag vände jag min blick mot personen - med andra ord Summer. Fast inte bara Summer si sådär. Utan Summer i an handduk och blött hår som lämnade droppar på hennes axel som i för sig redan var blöt, lika så hela hennes kropp. Vad som väckte min uppmärksamhet var att jag inte kunde skymta någon bikini under den gråa handduken som täckte den mesta delen av hennes kropp. Hon bet sig i läppen och höjde på sitt ena ögonbryn innan hon gick vidare in i huset.
''Damn...'' Andades jag medans mitt hjärta klappade hårt i bröstkorgen. Jag kommer sakna henne... Mer än vad jag kommer sakna mitt liv när jag sedan ger upp allt jag någonsin älskat. För jag vill att hon ska kunna leva vidare, normalt. För ett normalt liv kommer jag aldrig få, vare sig jag flyttar till andra sidan jord klotet eller inte. Jag ger upp allt för henne, det är jag villig att göra.
Jag ger upp allt för henne, det är jag villig att göra. Var inte det gulligt :')? Fast vänta lite... Vad är det dom ska göra? Lämna över sig till 5L? :O
Fråga: Vilken novell är bäst? Devil In Disguise eller Dark Night Rises? ;)
+ en extra fråga: Gillar ni att prata Engelska? Eller kanske ämnet i skolan? ^^
Svar: Själv så pratar jag engelska 50%. Eftersom jag går i IES - Internationella Engelska Skolan - som ni då förstår så är det en hel del engelska för övrigt. I nästan alla ämnen. Och ja, att prata engelska är roligt! Men jag kan vara lite blyg då jag är rädd att utala fel. Hoppas jag inte är den ända ^^ Haha Puss!
Kommentarer
Anonym säger:
Nejdå du är inte den ända, jag är också blyg ibland
Celebnovell säger:
OMFG... vet du vad? JAG FUCKING FREAKAR UT. SÅ JÄVLA PERFEKT! GASH.
Sv: Tycker det är kul men precis som dig är jag blyg för uttalet haha. xD
Rebecka säger:
Vaa?! Nej, gach han kan de kan ju inte lämna över sig till L5, denna saga har ett olyckligt slut. Men jag tror att om jag skulle välja så tkr jag bäst om DID, asså jag menar den här är oxå skit bra men DID är del 1 originalet lixsom. Jag älskar engelska ett av mina bästa ämnen och sen har jag oxå väldigt lätt för engelska då min farfar är Britt
josefin säger:
ååh gud vill ha nästa kapitel nu! :)
svar; den första tror jag faktist.
svar#2;Jag bor i Belgien så det blir rätt så mycket engelska för mig.. pratar engelska med mina klasskamrater går i engelsk skola och så, så pratar typ 80% engelska och 20 % då ;)
L säger:
Ååååh sååå bra kapitel!!!!!!!
Maria :* säger:
Sjukt bra!
Maria :* säger:
Sjukt bra!
Vicky säger:
OMG SÅ JÄVLA BRAAAA!,hihi jag går oxå på ies fast i Örebro :)
Svar:
Handling
@hj9904 || IG @hjinow ||T säger:
Grymt kapitel 👌💕
Jag har bott i London och gått i skola där så jag talar flytande engelska. Jag talar för det mesta engelska hemma så att jag inte glömmer. 😊💕💞
jasmina säger:
Gud kvinna du dödar mig med ditt skrivande.vill ha mer annars kommer jag bli medlem på 5L oc jag kommer leta upp dig och så kommer jag kidnappa dig och tvinga dig skriva(ska försöka få bort skulldkänslorna på något sätt heheh)LOVE
Svar:
Handling
Emelie säger:
grymt bra :)
Vicky säger:
I vilken stad går du på ies?❤❤
Sandra säger:
Omg jag går oxå i en engelsk skola haha vart går du? jag går i täby haha
Trackback
