Inlägget är skrivet under kategorin © BIEBSTOORY.BLOGG.SE

Chapter 11. Pretend or not?

Justin startade bilen strax efter han hoppat in och slängde en blick på mig som jag inte kunde tyda.
''Är du okej?'' Frågade han. Brydde han sig änns? Eller frågade han bara för att vara snäll?
''Ja, det är jag.'' Svarade jag kort och gav honom ett falskt leende. Hur många löften som helst... Denna dagen kommer bli lång. Tro mig. Det är bara ren tur om jag överlever.
 
Vad ska jag säga till Cece? Och Shana och mike? Dem som mer än hatar Justin. Det kommer inte direkt komma som en överraskning eftersom dem trott för några dagar sedan att jag och Justin var mer än vänner. Jag och pappa har varit osams hela helgen. Jag har knappt pratat med honom eller änns gett honom en blick. Utan höll mig på rummet i två dagar förutom då jag var hungrig och gick ner för att äta något. Sen när pappa väl fått reda på att jag och Justin är ''tillsammans'' kommer han totalt freaka ur. En månads utergångs förbud, minst... Bil turen var tyst. Pinsamt tyst. Ingen utav oss sa något utan våra blickar var som fast på vägen. Justin satte på radion för att kanske höja stämningen ett snepp. Men som vanligt kände jag ingen skilnad utan bara att det blev ännu mer obekvämt mellan oss. När han väl parkerat bilen och både jag och han stigit ur den gick vi hand i hand in i skolbyggnaden. Om folk tänker nu, att vi är tillsammans. Så kan jag inte säga emot. Eftersom vi på sätt och vis är det. Mot min vilja eller vad man nu säger. Jag är ju inte helt med på detta. Och Justin tror jag verkligen känner något för honom. Men något känner jag. Men jag vet inte vad. Det går inte att beskriva med ord. Killarna stod vid sina skåp och Damon gav mig en blick som tydde: bra-fortsätt-så. Jag tryckte fram ett leende och sneglade sedan upp på Justin som såg nöjd ut med allas blickar på oss. Jag kunde skummta Cece, Shana och Mike stå vid sina skåp och prata. En sålänge har dem inte sätt oss.  Det får mig tid att tänka på vad jag ska säga när jag väl kommit fram till dem och frågor kommer flyga ur deras munnar. Precis när Justin släppte min hand och vände sig mot mig kunde jag se Cece se oss. Hennes ögon var stora som bowling klot och hon kunde inte tro sina ögon. Justin drog mig närmre honom och flinade nöjt.
                 
Ett leende spred sig på mina läppar och glatt tryckte vi läpparna mot varandra i en kyss. Den var lika underbar som i fredags. Vänta... Vad tänker du Noel? Sluta känn så! Kyssen avslutades och han tittade intensivt in i mina ögon. Jag log mjukt och smekte hans kind med min tumme.
''Vi ses sen, okej?'' Log jag.
''Jag möter upp dig vid ditt skåp.'' Log han och gick sedan mot killarna. Han var givetvist tvungen att kyssa mig mitt framför alla för att markera att jag var hans. Speciellt framför Sean som stod och blängde surt på mig. Vad var hans problem? Jag gick sedan mot mitt skåp där dem tittade chockat på mig. Jag försökte spela så normal som möjligt och sneglade sedan på dem som stirrade med vidöppna munnar.
''Vad?'' Väste jag smått generat. Dem slog menande ut armarna och försökte visa med hela kroppen: Justin och Du. Jag skrattade nervöst och stängde skåpet när jag väl tagit ur mina böcker.
''Jag förstår inte teckenspråk.'' Log jag. Cece suckade högt och maserade sin tinning med två fingrar.
''Vad fan var det där!?'' Tjöt hon och slog ut med armarna.
''Åh... Det kallas, en kyss.'' Sa jag som om hon inte visste vad det var. Hon suckade frustrerat.
''Du och Justin! När hände det!?'' Tjöt hon chockat. 
''Men snälla...'' Suckade jag irriterat över deras reaktion.
''Han är inte som ni tror!'' Sa jag snabbt. Han är faktiskt anorlunda när man är med honom. Inte samma bad boy som i skolan då han måste visa alla att det är han som regerar här. Men visst, bad boy Justin finns överallt när som helst. Den personen går inte att sudda bort helt.
''Hur är han då? Romantiskt? Snäll? Omtänksam? Gullig?'' Sa hon med korsade armar.
''Inget utav det Noel!'' Sa hon och utalade mitt namn strängt. Det är som att bli utskälld av min pappa.
''Cece... Jag trodde att av alla männiksor skulle åtminstone du fårstå mig. Du sa att Shana skulle låta mig vara med Justin om jag så ville. Vad hände med det, hu?'' Sa jag med korsade armar. Hur kan man ogilla någon man inte känner? Cece öppnade sin mun utan någon framgång och suckade högt. Jag tittade på henne ett långt tag i väntan av att få ett svar. Men inget utav dem sa något utan tittade med en tom blick på mig.
''Om ni inte har något att tilläga kan jag lika gärna gå härifrån. Jag ville inte att våran vänskap skulle förstöras pågrund utav att jag blev kär. Kär i en kille som inte alls är som andra. Anorlunda är bra ibland. Och att ogilla någon så mycket som ni gör när man inte änns känner personen är som att inte ge honom en channs. Bara acceptera att jag gillar Justin. No big deal.'' Sa jag allvarligt och gick med raska steg däifrån. Jag gick genom den långa och tomma koridoren och sedan in i ett klassrum där Mrs Martyn skulle hålla i matten. När jag väl kommit in genom dörren stirrade alla med stora ögon på mig. Jag var sen... Igen.
''Noel McCartney. Jag vill inte behöva ge dig kvarsittning.'' Sa hon strängt. Jag suckade högt och gick mot den sista lediga platsen som var jämte... Amber. Men toppen! Dagen kan ju verkligen inte bli sämre nu. Hon log vänligt mot mig och slog sedan ner blicken i sin bok. Skulle hon börja på våran skola nu också? Det finns massvis av skolor här i New York och hon valde just denna?
''Hur mår Justin?'' Frågade hon med ett socker sött leende. Jag mådde illa över hur snygg och perfekt hon såg ut. Verkligen en bortskämd pingla.
''Och du bryr dig för?'' Frågade jag bittert. Jag vill inte prata med henne med den tonen men jag var verkligen inte på humör nu. Henne breda leende suddades snabbt ut och kollade surt på mig.
''Har jag en anledning?'' Frågade hon kaxigt.
''Eftersom du frågar efter ditt ex, så ja.'' Sa jag lika kaxigt.
''Du passar verkligen inte med Justin.'' Sa hon bittert.
''Ska du säga bortskämda pingla.'' Himmlade jag med ögonen.
''Bortskämd? Skojar du? Och du passar med hon för att?'' Frågade hon och tittade argt på mig.
''Well... Jag är inte snobbig som dig. Jag är inte super tjejig som dig. Jag beter mig inte som en bitch som dig. Och jag är ingen förädare... Som dig!'' Sa jag med en kall blick. Hon drog för andan och tittade argt på mig.
''Kanske därför jag fortfarande är kvar hos Justin medans ni gjorde slut på noll tid.'' Flinade jag nöjt.
''Du kommer fan ångra att du sa det!'' Sa hon med en mördande blick.
''Kommer jag? Skulle inte tro det. Utan menar varenda ord jag säger!'' Sa jag med blicken ner slagen i boken.
 
Det ringde precis ut och alla rusade ut i full fart. Det hade varit knäppt tyst mellan mig och Amber under hela lektionen som tur var. Vem vet vad hon kommer göra? Hon hotade med att jag skulle ångra det jag sakt. Men varför skulle jag? Jag gick mot mitt skåp och la in mina böcker för att sedan vänta på Justin som då skulle möta upp mig här. Och som han lovat kom han gående mot mig med ett litet leende som knappt syntes men fanns ändå där. Jag stod lutande mot skåpet och tittade med ett leende på honom.
''Hur var lektionen?'' Frågade han när han väl kommit fram och pussade mig mjukt på min kind. Jag log mjukt och suckade sedan.
''Well... Hur dålig var den om jag satt jämte Amber och typ vad man säger... Bråkade halva lektionen med henne?'' Sa jag med höjda ögon bryn.
''Hur dissad blev hon?'' Frågade han med ett flin. Jag skrattade lätt till och drog en hårslinga bakom örat.
''Tillräckligt dissad för att försöka hota mig.'' Log jag.
''Hon ska inte göra något mot dig. Med mig är du säker.'' Log han och tryckte sina läppar mot mina. Kyssen varade ända tills någon harklade sig jämte oss. Jag ryckte till och avslutade snabbt kyssen och tittade snabbt åt sidan. Där stod Cece, Shana och Mike. Dom kollade irriterat på oss med armarna i kors. Jag suckade och tog tag i Justins hand.
''Justin... Vi går.'' Sa jag medans jag blängde surt på dem och gick därifrån mot killarna istället. Jag ville verkligen inte att våran vänskap skulle förstöras av att jag ''låtsades'' vara ihop med Justin. Varför över reagera så? Då menade jag både jag och dem. 
''Vad var det där om?'' Frågade han med en rynka i pannan. Han stannade plöstligt upp och kollade menande på mig.
''Nej, inget.'' Sa ja och kollade ner i golvet.
''Hey! Noel, kolla på mig.'' Sa han. Jag fortsatte kolla ner men gav sedan upp och vände blicken upp mot honom. 
''Vad var det där om?'' Frågade han ännu en gång. Jag suckade och igentligen ville jag inte berätta men hade inget val.
''Dem gillar inte dig. Okej?'' Sa jag snabbt. 
''Varför skulle jag bry mig?'' Sa han med höjda ögonbryn.
''Kan vi bara... Gå nu?'' Bad jag snällt. Han suckade och nickade innan vi började gå till killarna igen.
 
Jag slängde mig på min säng och andades ut. Jag hann inte göra något mer än att sätta mig upp innan min mobil började ringa. Jag var snabb med att dra upp den ur fickan och sedan svara.
''Ja hallå?'' Svarade jag utan att titta på skärmen för att se vem det var. 
''Noel... Hur går det?'' Sa Rick. Självklart att det var Rick!
''Du skulle ringt i fredags... Vad hindrade dig?'' Frågade jag och la mig ner i sängen.
''Jag var tvungen att ta tag i några saker.'' Sa han och harklade sig. Ta tag i några saker? Alltså andra ord döda folk. Eller något liknande.
''Så... Berätta. Vart är deras lya?'' Frågade han.
''Lya? Högkvartet ligger söder ut i en skog. Väl gömd.'' Sa jag med ett skratt.
''Okej, och hur går det med Justin?'' Frågade han. Jag harklade mig och skrattade nervöst.
''Öhm... Aså. Jag och han vi... Ehm... Vi är... Ihop.'' Stammade jag.
''Summer! Vad har flugit i dig?'' Sa han chockat. Summer? Summer... Så ovan att bli kallad det.
''Noel.'' Rättade jag honom.
''Det är på låtsas. Ta det lugnt Rick. Men han tror det är på riktigt. Jag gör det för jobbet skull. Okej?'' Sa jag lugnanden.
''Gud tack och lov! Han är ingen att lita på så ta det försiktigt! Jag ringer dig imorgon för steg 3!'' Sa han och la på. Jag drog sakta bort mobilen från örat och suckade. På låtsas. Är det verkligen så? På låtsas? Kan det stämma? Jag känner mig totalt splittrad och vet inte hur jag känner. Låtsas? Verkligt? Låtsas jag eller inte? Och den reaktionen Rick fick när jag sa det... Gud. Var Justin verkligen så farlig?


 
Varsågod babes! Jag kommer inte lägga upp nästa förräns på fredag tror jag. 2 dagar... Bara 2 dagar tills jag ser min idol! Oh My Bieber säger jag bara. Can't Believe It! Ni som är på konserten nu... Ha det underbart! Och till er som ska se honom imorgon eller på Onsdag... Ha det bäst! Snacka om att Konserten blir den bästa födelsedags presenten ever! [fyller 12 idag!] Puss & Kram!♥
 

Kommentarer
Aava säger:

Jag ska oxå gå idag!!! OmB!! Kan inte vänta!!!! kommer bli sååååååå kuul!!!

Svar: Haha! Ha det så kul Aava ;) Kram♥
Handling

KOMMENTAR SKRIVEN:




- Skriv ditt namn här:

- Skriv din e-post:

- Skriv din url här:

- Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback